Bangladesh: Där klimatet redan förändrat livet

Bangladesh är bland de allra första att känna av ett förändrat klimat. Människor tvingas från sina hem på landsbygden, de flyttar till snabbväxande städer som Dhaka. Men lösningar håller också på att tas fram.

Huset är enkelt byggt, av bambu och med väggar och tak i korrugerad plåt. Bakom tränger sig palmblad och grenar fulla med löv. Men marken framför huset är lerigt grå, och störtar abrupt ned i floden.

”Det är vårt fjärde hus. Vi har byggt ett nytt, lite längre upp, varje gång som vattnet kommit och slukat det förra.”

Bangladesh: Världens åttonde folkrikaste land, på en yta mindre än halva Finland. Mer tätbefolkat än något annat, bortsett från stads-stater som Singapore och Hongkong. Blev självständigt 1971 efter ett brutalt krig med Pakistan. Har sedan dess tredubblat sin bruttonationalprodukt och minskat fattigdomen drastiskt. Medellivslängden har höjts med tio år sedan 1990-talet, och barn- och mödradödligheten har minskat drastiskt. Föräldrar i Bangladesh skaffar i dag i genomsnitt 2,2 barn, jämfört med 7 barn år 1971. En av de största utmaningarna för framtiden är klimatförändringarna. Nästan hela Bangladesh är ett delta och påverkas omedelbart av förändringar i klimatet.

Taraja Oditto, fiskare med fem tonåriga barn, står med fötterna i leran framför huset. Platsen där familjens första hus stod är sedan länge försvunnen i floden. Vägen också, som ledde förbi utanför. En gunga hänger kvar i ett träd, den svingar nu ut över vattnet istället för en trädgård.

”Vi har ingen mark kvar nu, så vi kan inte flytta mer. Vattnet kommer snart upp till huset. När det är högvatten når det hit”, säger hon och pekar framför dörren.

Floden utanför Odittos hus, strax utanför staden Mongla i södra Bangladesh, är del av världens största delta. Det bildas där tre av Asiens största floder möts och täcker i princip hela Bangladesh, som har 160 miljoner invånare och är där klimatförändringarna märks som kanske allra mest.

Dhaka växer

Floder som svämmar över är inget nytt här. Det hör till vardagen, liksom cykloner, tropiska stormar och perioder av torka. Det är bara det att allt händer oftare nu, och mer svårförutsägbart.

”Människor ställs inför frågan: ska jag lämna mitt hem eller inte? Ska jag ta min familj och fly?”

”Människor ställs inför frågan: ska jag lämna mitt hem eller inte? Ska jag ta min familj och fly? De vill inte, men ser inte någon annan lösning”, säger Mahmud Hussein Riqui, som forskar om migration på universitetet i Dhaka.

”Vi ser all sorts migration. Människor flyttar temporärt, från plats till plats, eller ger sig av för gott. Många kommer hit till huvudstaden Dhaka, som redan är enormt överbefolkad.”

Det är svårt att dokumentera, men flera hundra tusen, säkert en halv miljon, har tvingats flytta. Dhaka har redan 17 miljoner invånare, varav 40 procent bor i slumområden.

För stadens invånare är det omöjligt att undgå förändringen.

Shahbuddin Mondol tog sig till Dhaka då flodvattnet översvämmade marken där hans hus stod. Nu bor han på ett tak tillsammans med femtio andra rickshawförare.
Shahbuddin Mondol tog sig till Dhaka då flodvattnet översvämmade marken där hans hus stod. Nu bor han på ett tak tillsammans med femtio andra rickshawförare.

Improviserade bostäder finns precis överallt: vid kanten av järnvägsrälsen, i skuggan av nya bostadshus, utmed floden som flyter genom staden. Nyanlända kommer ofta utan kapital och någonstans att bo. De får hjälp och hjälper varandra.

I norra Dhaka, inte långt från stadens diplomatkvarter, letar sig smala vägar in bland bostadshusen. Trampljudet från cykel-rickshaws blandas med bankandet från byggarbetsplatser. På en öppen bakgård står rad efter rad med parkerade rickshaws.

Shahbuddin Mondol, en man med smala armar och kort skägg, kliver fram bland cyklarna. Han kommer från Gaibandha i norra Bangladesh, alldeles vid floden Jamuna.

”Vårt land försvann undan för undan tills det nådde huset. Vi visste vad vi skulle göra, samma sak hade hänt våra grannar. Vi tog ner huset, nu ligger delarna hos min frus föräldrar. Men vi har ingenstans att bygga upp det igen.”

Mondol har varit i Dhaka sedan dess, för att jobba och försöka få familjen på fötter igen. Han och femtio andra rickshawförare sover på ett övertäckt tak bredvid cykelparkeringen. En del, berättar han, har bott där i tiotals år.

”Alla har kommit för att spara pengar till sina familjer. Det är kallt om natten, men värst är det under monsunen. Då är vattnet överallt så vi kan inte sova, vi sitter bara tätt tillsammans.”

Innovation för framtiden

Men inte bara klimatet förändras, utan även innovationen. Idéerna som försöker stoppa flykten från landsbygden.

 ”Vi är bland de bästa i världen på katastrofberedskap. Vi har lärt oss vad som fungerar: nya sätt att använda naturliga metoder.”

”Är det något vi verkligen kan så är det att ta oss framåt. Vi är bland de bästa i världen på katastrofberedskap. Vi har lärt oss vad som fungerar: nya sätt att använda naturliga metoder”, säger Dilip Kumar Dutta, professor i miljövetenskap på universitetet i kuststaden Khulna.

Många klimattänkare resonerar i samma banor. Att lösningarna finns där lokal kunskap möter ny teknologi. Microsoftgrundaren och filantropen Bill Gates pratar om en framtid där bönder driver revolution, med nya sätt att odla och med hjälp av digital teknik.

Bangladeshs president Sheikh Hasina tilldelades förra året FN:s klimatutmärkelse Champions of the Earth. Även om hennes ledarskap, likt landets alla politiker, präglas av politisk korruption, så är det ett erkännande för Bangladesh som land. Och förändringarna är redan på gång.

Nya sorters ris

”Ki shundor, ki shundor – så vackert!”

Ris är livsviktigt i Bangladesh.
Ris är livsviktigt i Bangladesh.

Provash Boiragi går med uppknäppt skjorta och bara fötter genom risfälten som breder ut sig runt hans hus, på en annan plats i närheten av Mongla. Han ler, kisar med ögonen i kvällssolen, och slår ut med armarna.

”Se så gröna fälten är. Jämför med odlingarna bredvid.”

Medan riset på Boiragis fält växer tätt och starkt, är grannarnas plantor grå och hängiga. Ett tydligt tecken: de får inte tillräckligt med näring. I hela södra Bangladesh, där landets viktigaste odlingsmark finns, har vattnet blivit salt. Det förändrade klimatet har höjt havsnivån, dragit in fler och starkare tropiska stormar, trängt havsvattnet långt in i landet och gjort marken obrukbar.

Enorma mängder odlingsmark har redan gjorts om till anlagda räkdammar, för jätteräkor som trivs i saltvatten och ger Bangladesh välbehövliga exportinkomster. Men lokalbefolkningen får betala, med utarmad jord, förlorade jobb och en påskyndad flykt från landsbygden.

Om inte en vändning är på gång. Med fler som följer i Provash Boiragis spår, och byter till en helt ny sorts ris. Bangladesh Rice Research Institute har tagit fram ris som tål både salt miljö och att översvämmas med vatten. Tusentals risodlare har fått nya frön för att kunna stanna på sin mark.

”Mina fält är gröna och riset kan växa igen. Nästa år, när grannarna har sett hur fint riset är, kommer de att göra samma sak”, säger Provash Boiragi.

Nya sätt att odla

I norra Bangladesh, Shahbuddin Mondols hemtrakter, letar sig floderna fram i andra miljöer, långt från havet och det hotande saltet. Människorna där har alltid levt med floder som torkar ut, land som försvinner när vattnet stiger.

Men även där har situationen blivit värre.

”Många blir nu av med sin mark flera gånger om, och förlorar sitt enda sätt att överleva”, säger S. M. Alauddin från organisationen Practical Action.

De har introducerat en ny lösning på floderosionens problem: odlingar som kan flyta ovanpå vattnet, eller växa i snustorr sand.

”Det är egentligen en gammal kunskap, vi har bara anpassat den till här och nu. Först ville ingen tro oss, när vi sade att saker kunde växa i sand eller flytande på vattnet.”

Konika Mondols hus står nu en decimeter från flodkanten, och familjen gör sig redo att flytta.
Konika Mondols hus står nu en decimeter från flodkanten, och familjen gör sig redo att flytta.

Men tio år efter att projektet startade växer nu spenat på flottar av vattenhyacint och bambu, och pumpor i sandbäddar med näringsrik kogödsel. FAO, FN:s jordbruksorgan, tog förra året upp de flytande trädgårdarna på sin lista av ”globalt viktiga traditionella jordbrukssystem”.

”Det är som att göra något omöjligt möjligt. Och det bästa av allt är att människorna stannar, de behöver inte fly”, säger Alauddin.

Egentligen är innovationen inte överraskande. Bangladeshs civilsamhälle har sedan självständigheten tagit utbildning och hälsovård till de mest avlägsna platserna på landsbygden. I dag byggs cyklonsäkra skolor och bambuhus utrustas med solpaneler. Småskaligt jordbruk lyfts fram som alternativ till räkodlingarna.

Samtidigt känns de stora lösningarna utom räckhåll. De ansvariga för världens klimatutsläpp lever inte här, känner inte av följderna. Bangladesh släpper bara ut 0,4 ton koldioxid per person och år, jämfört med Finlands 10,2 eller Europas snitt på 7,5 ton.

Utanför Mongla går Taraja Oditto fram till kanten där floden tar vid. Flera grannar sluter upp, någon sätter sig på gungan och dinglar med benen över floden. Alla har berättelser om mark de förlorat, släktingar som flyttat för att starta nya liv i Dhaka.

En av grannarna, Konika Mondol, gör sig redo för att flytta. Hennes hus är det sista närmast floden.

”Men det är inte lätt att bryta upp. Vi har alltid levt här, med fisket och floden. Vi gör allt vi kan för att försöka stanna.”

TEXT JENNY GUSTAFSSON

BILDER KARIM MOSTAFA

Skribenten är svensk frilansjournalist.


BANGLADESH

  • Världens åttonde folkrikaste land, på en yta mindre än halva Finland. Mer tätbefolkat än något annat, bortsett från stads-stater som Singapore och Hongkong.
  • Blev självständigt 1971 efter ett brutalt krig med Pakistan. Har sedan dess tredubblat sin bruttonationalprodukt och minskat fattigdomen drastiskt.
  • Medellivslängden har höjts med tio år sedan 1990-talet, och barn- och mödradödligheten har minskat drastiskt. Föräldrar i Bangladesh skaffar i dag i genomsnitt 2,2 barn, jämfört med 7 barn år 1971.
  • En av de största utmaningarna för framtiden är klimatförändringarna. Nästan hela Bangladesh är ett delta och påverkas omedelbart av förändringar i klimatet.

Liity Kehitylehden uutiskirjeen tilaajaksi ja saat uusimmat uutiset suoraan sähköpostiisi.

Tilaa uutiskirje