När roboten ersätter människan

Automationen hotar göra slut på jobben i monteringsindustrin innan de hinner flyttas till Afrika. Samtidigt kan nya teknologier vara en verklig chans för kontinenten.

När Världsbankens chef Jim Kim förlorar nattsömnen är det allvar. Kim oroas av den brytning i den globala produktionskedjan som automationen orsakar.

”Den värld som öppnar sig via människors smarttelefoner ökar deras förhoppningar om ett bättre liv men den växande teknologin gör att arbetstillfällen går förlorade. Jordbruk och industri är alltmer teknologidrivna. Det här får mig att ligga vaken om nätterna”, säger Kim i en radiointervju för det amerikanska World Affairs Council.

”Automationen leder till att 400–800 arbetstillfällen försvinner från världen fram till 2030.”

Den globala trenden ruskar om olika stater oavsett deras produktions- och inkomststrukturer. Tankesmedjan McKinsey Global Institute beräknar att 400–800 miljoner jobb kommer att försvinna från världen fram till 2030.

Oxforduniversitetet och bankgruppen Citi har gett ut en omfattande undersökning om ämnet, Technology at Work v2.0. Enligt den hotar teknologin och automationen 35 procent av jobben i Storbritannien. I USA är andelen 47 procent, i Nigeria 65 procent och i Kina 77 procent.

Ju högre utbildning en människa har, desto lättare har hon att ta till sig eller skapa sig ett nytt yrke, om hon förlorar jobbet till en robot.

Samtidigt beräknar FN att världens befolkning kommer att växa från nuvarande 7,6 miljarder till närmare 9 miljarder fram till 2050. Ökningen sker i fattiga länder där många bara drömmer om en utbildning.

”Automationen får de mest destruktiva verkningarna i länder med lägre medelinkomst, där två av tre arbetstillfällen försvinner”, säger Kim.

Arbetet sysselsätter inte

Med automation avses teknologier som ersätter människan i produktionen av olika nyttigheter. Det här passar bra för affärslivet eftersom arbetets produktivitet och mervärdet av det växer.

Man har utnyttjat teknologier redan i många år, men den digitala smarta automationen och i synnerhet 3D-utskrifter påverkar sysselsättningen på ett alldeles nytt sätt. 3D-utskrifter betyder att datorn och printern framställer föremål av till exempel glas, plast eller metall enligt digitala anvisningar.

Det som är problemet för sysselsättningen är produktionens kapitalintensitet. Det växande mervärdet förvandlas inte längre till lön för arbetarna, utan pengarna hopas hos dem som ursprungligen haft råd att investera i automationssystemen.

”Framställningsindustrin har av tradition producerat dubbel nytta; den har sysselsatt ett stort antal människor och höjt produktiviteten. Nu kvarstår produktiviteten på samma nivå men sysselsättandet äventyras”, säger Mary Hallward-Driemeier, äldre sakkunnig vid Världsbanken.

Teknologin möjliggör också flytten av monteringsindustrin från länder med billig produktion så att den kommer nära den västerländska konsumenten.

Ett exempel är sportjätten Adidas och dess underleverantörer som i fjol öppnade toppmoderna fabriker i Ansbach i Tyskland och Atlanta i USA. Fabrikerna som utnyttjar 3D-utskrifter och automation tillverkar årligen över en halv miljon par skor med bara 160 anställda.

”Även om den här utvecklingen tyder på en brytning är det ändå osannolikt att allt monteringarbete skulle försvinna från tillväxtekonomierna”, säger Randeep Sudan, rådgivare inom digitala strategier och förvaltningsanalys vid Världsbanken.

Förlorad befolkningsfördel

Tillväxtekonomierna är olika, och det påverkar hur de klarar den digitala revolutionen i produktionen.

”De utvecklade staterna i Asien har en helt annan ställning i de globala värdekedjorna än de afrikanska länderna söder om Sahara. Låglönefabrikerna inom industrin finns nästan utan undantag i Asien medan länderna i Afrika är råvaruexportörer”, säger forskaren Eva Nilsson på Svenska handelshögskolan.

Enligt undersökningen Technology at Work v2.0 finns 15–18 procent av jobben i tillväxtekonomierna i tillverkningsindustrin. I Afrika söder om Sahara är motsvarande andel inte större än fem procent. Av alla världens industrirobotar såldes 0,2 procent till det här området 2016.

Därför syns verkningarna av automationen ännu inte i Afrika.

I framtiden kan situationen vara en annan.

Afrikas befolkning förutspås växa från nuvarande 1,3 miljarder till 2,5 miljarder före 2050. I den traditionella produktionsmodellen skulle den stora befolkningen erbjuda en värdefull arbetskraftsreserv för internationella företag som skulle kunna flytta sitt monteringsarbete till Afrika när arbetskraftskostnaderna stiger i andra länder.

Nu stjäl robotarna Afrikas befolkningsfördel.

”I tillväxtekonomier handlar det inte om att industrijobben försvinner utan om de alls kommer att uppstå.”

”I många växande ekonomier handlar det inte om att jobben försvinner, utan om huruvida det alls kommer att uppstå några efterlängtade industrijobb i dem”, säger Mary Hallward-Driemeier.

Afrika kan bli föregångare

Afrika kan vända situationen till sin fördel. Eftersom något massarbete inom tillverkning inte är i sikte måste människorna hitta på något annat, säger framtidsforskaren Risto Linturi.

”I Afrika gick man raka vägen till att använda mobilnät och smarttelefoner. Också mobilpengar togs i användning där långt före Europa. Ett likadant kliv skulle kunna lyckas också i tillverkningsindustrin”, säger Linturi.

Möjligheterna finns i synnerhet inom 3D-utskrifter. Den brittiska tidningen The Economist skriver om ett flygplan vars delar tillverkas av titan i pulverform med världens största 3D-printer i Sydafrika.

Det kenyanska nätbolaget BRCK tillverkar i sin tur prototyper för WiFi-sändare med en 3D-printer. Tillverkningen av dem tar några dagar och kostar 20 euro stycket. Tidigare var bolaget tvunget att beställa prototyperna från utlandet, vilket tog veckor och blev tio gånger så dyrt.

”Tack vare 3D-utskrifterna kan företagen börja tillverka produkter av sina idéer med allt mindre insatser. Det ger nya möjligheter för frilansarbete och gör-det-själv-företagande”, säger forskaren Sami Laine på konsultföretaget Deloitte.

”Snart är 3D-teknologin vardagsmat.”

”Nu är 3D-skrivare ännu dyra men priserna sjunker fort. Snart är 3D-teknologi vardagsmat.”

När 3D-teknologin är som bäst hjälper den att tillverka nödvändiga specialprodukter också i bristfälliga förhållanden. Till exempel i Sudan har man framställt proteser åt barn som skadats i kriget för bara en bråkdel av vad traditionella sjukhusproteser kostar.

”I tillväxtländerna finns en stor och växande marknad. Nya teknologier, som redan har gynnat de utvecklade länderna kan vara till nytta också i tillväxtländerna”, säger Randeep Sudan.

Sweatshops snart historia

Även ett dåligt avlönat fabriksjobb är ett arbete, men är det det bästa en människa kan göra i sitt liv? Den frågan glöms ofta bort när man talar om fabriksjobben som automationen gör slut på.

Ur affärsverksamhetens perspektiv finns det bara en orsak till att monteringsarbetet har koncentrerats till tillväxtländerna, och det är priset på arbete.

”I den globala priskonkurrensen sänker företagen sina produktionskostnader genom att trampa på arbetsrätten och de mänskliga rättigheterna. Det finns allvarliga problem till exempel i lågprisproduktionen i Asien”, säger Janne Sivonen, verksamhetsledare för föreningen Rättvis handel.

Konsumenternas samhälleliga medvetenhet har vuxit och internationella företag har försökt förbättra kontrollen av och transparensen i sina produktionskedjor. Ändå är arbetsdagarna i låglönefabriker – så kallade sweatshops – ofta alltför långa och arbetsförhållandena farliga. Det förekommer också människohandel och barnarbete.

En maskin däremot lider inte.

Kostnaderna för och nyttan av automationen beror i stor utsträckning på de enskilda staternas industripolitik, påpekar Cecilia Navarra, doktor i ekonomisk vetenskap.

”Automationen ifrågasätter låglöneindustrin, det vill säga att direkta utländska investeringar lockas till ett land endast med billig arbetskraft. I branscher som utnyttjar automationen kan de växande ekonomierna förbättra sin ställning i den globala produktionens värdekedja”, säger Navarra.

TEXT JUHO PAAVOLA

ILLUSTRATION SAMULI SIIRALA

ÖVERSÄTTNING DITTE KRONSTRÖM

Skribenten är frilansjournalist.