Libanon: Andra klassens flyktingar

Palestinska flyktingar från Syrien har hamnat i en moment 22-situation. De ses inte som syriska flyktingar av det internationella samfundet och stoppas vid grannländernas gränser.
 

Fram tills slutet av år 2012 levde den palestinska trebarnsfamiljen Dabor i Tadamon, en förort till Syriens huvudstad Damaskus.

”Vi hade ett fint hem och jag tjänade bra som chaufför på ett oljebolag. Även om vi inte hade syriska pass så hade vi samma rättigheter som syriska medborgare”, säger Safe Dabor.

Idag bor de i ett rum på cirka tio kvadratmeter i det palestinska flyktinglägret al-Jaleel i östra Libanon. Väggarna är spruckna. På golvet ligger några madrasser.

”I Syrien gav vi kött till vår hund. Här har vi inte råd att köpa kött åt oss själva”, suckar han.

Före kriget fanns det 500 000 palestinska flyktingar i Syrien. Idag är cirka femtio procent av dem på flykt, de flesta inom Syrien. Kring 100 000 har tagit sig till grannländerna, varav 52 000 till Libanon.

Familjen Dabor bodde granne med det palestinska flyktinglägret Yarmouk där det utbröt hårda strider i slutet av år 2012. När deras hus träffades av granater flydde de till Libanon. Vid gränsen får syriska medborgare automatiskt sex månaders visum.

Palestinier krävs på 17 amerikanska dollar per person för ett transitvisum.

”Sedan måste visumet förnyas inom sju dagar och därefter var tredje månad”, säger Dabor.

Inte önskvärda

Den första tiden i Libanon levde familjen på besparingar och hyrde en bostad utanför lägret. Efter sex månader var pengarna slut. De tog sig till al-Jaleel.

”Folk berättade att här fanns många palestinier från Syrien och att FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar UNRWA kunde hjälpa oss”, berättar Safe Dabor.

Flyktingar med syriskt medborgarskap får hjälp av FN:s ordinarie flyktingorgan UNHCR, men palestinska flyktingar stöds via UNRWA som lider av kroniskt ekonomiskt underskott.

Familjen får 100 dollar i bostadsbidrag och 30 dollar per person till mat varje månad.

”Hyran är på 150 dollar i månaden, så det räcker givetvis inte. Vi överlever på att jag tar jobb som städare lite här och var”, säger Dabor.

Han vågar dock inte söka jobb utanför lägret. Efter ett år måste flyktingar förnya sina visum. Det kostar 200 dollar per person.

”Våra visum har gått ut, men det är omöjligt för oss att betala en så hög summa. Blir jag stoppad av polis i en id-kontroll kanske vi deporteras till Syrien. Då är vi fast där. Nu släpps inga palestinier in i Libanon”, säger Dabor.

Familjen drömmer om att ta sig till väst, men för att bli mottagna som syriska kvotflyktingar i ett tredje land måste man vara registrerad hos UNHCR.

”Vart ska vi ta vägen? Vi är inte önskvärda här och kan inte återvända till Syrien.”

Spänning i lägren

Al-Jaleel är som de andra palestinska flyktinglägren i Libanon. Tätt sammanpackad bebyggelse som ständigt växer på höjden och ett strassel av tjyvkopplade elkablar som är dragna mellan husen. Bild: Bengt Sigvardsson
Al-Jaleel är som de andra palestinska flyktinglägren i Libanon. Tätt sammanpackad bebyggelse som ständigt växer på höjden och ett strassel av tjyvkopplade elkablar som är dragna mellan husen. Bild: Bengt Sigvardsson

Det finns 270 000–450 000 palestinska flyktingar i Libanon. Merparten bor i, eller kring, något av landets 12 palestinska flyktingläger med skyhög arbetslöshet och obefintlig infrastruktur. Palestinier förbjuds att arbeta inom flera olika yrken och saknar medborgerliga rättigheter. 67 procent av dem lever under fattigdomsgränsen.

Över hälften av palestinierna från Syrien har bosatt sig i lägren.

Det har slagit hårt mot dess invånare. Ali Taha, föreståndare för organisationen CJC-Baalbeck i al-Jaleel, berättar att lägrets befolkning har fördubblats. Det har lett till spänningar.

”Konkurrensen om jobb har ökat och lönerna sänkts. Samtidigt har hyrorna fördubblats, likaså vatten- och elförbrukningen.”

Alla ska behandlas lika

I närmare två år har Jordanien stoppat palestinska flyktingar från Syrien vid gränsen och sedan augusti 2013 gör Libanon detsamma – trots att det inte finns några nedskrivna regler om det. Ann Dismorr, chef för UNRWA i Libanon, berättar att man har tagit upp detta med den libanesiska regeringen.

”Vi lobbar för att alla flyktingar ska behandlas lika vid gränsen, men vi har inte fått gehör för våra krav.”

Libanon har tagit emot över en miljon syriska flyktingar. Restriktionerna mot palestinier beror sannolikt på att regeringen fruktar att de ska stanna i landet.

”Jag tror att alla kommer att återvända hem när det blir fred i Syrien. Där har de fler rättigheter än här”, säger Dismorr.

Familjen Dabor är flyktingar i dubbel bemärkelse. De var palestinska flyktingar i Syrien som tvingades fly till Libanon där de nu bor i det palestinska flyktinglägret al-Jaleel. Från vänster till höger: 10-årige Ahmad, pappa Safe, 11-årige Muhammed, mamma Raja och 7-åriga Lin. Bild: Bengt Sigvardsson
Familjen Dabor är flyktingar i dubbel bemärkelse. De var palestinska flyktingar i Syrien som tvingades fly till Libanon där de nu bor i det palestinska flyktinglägret al-Jaleel. Från vänster till höger: 10-årige Ahmad, pappa Safe, 11-årige Muhammed, mamma Raja och 7-åriga Lin. Bild: Bengt Sigvardsson

UNRWA lobbar även för att avgiften för visumförlängningar ska slopas. Flera palestinier har häktats när deras visum har gått ut.

”Flyktingar ska inte behandlas som kriminella. Många vågar inte lämna lägren av rädsla för att gripas utan giltiga handlingar”, säger Dismorr.

Hon anser att det internationella samfundet måste inkludera palestinska flyktingar i kategorin ”flyktingar från Syrien”.

”Om man bara pratar om syriska flyktingar så glöms de bort. Därför är det bättre att prata om flyktingar från Syrien”, säger Ann Dismorr.

BENGT SIGVARDSSON

Skribenten är svensk frilansjournalist.

Det internationella samfundet måste inkludera palestinska flyktingar i kategorin ”flyktingar från Syrien”.

Libanon har tagit emot över en miljon syriska flyktingar. Restriktionerna mot palestinier beror sannolikt på att regeringen fruktar att de ska stanna i landet.