Över hälften av världens befolkning lever i stor utsträckning på ris. På Filippinerna utvecklar man rissorter som tål följderna av klimatförändringen: översvämningar, torka och försaltning av jorden.
Internationella risforskningsinstutet IRRI ligger på Filippinerna, ute på den lugna landsbygden i Los Baños, kring 70 kilometer från huvudstaden Manila. Här, vid vulkanen Mount Makiling, finns också försöksodlingar på några hundra hektar.
På morgonen reflekteras den uppgående solen i risfältets vattenyta.
Abdelbagi Ismail arbetar som forskare på avdelningen för risförädling, -genetik och -bioteknologi vid IRRI. Han pekar på ett försöksfält som ser ut som en vanlig damm.
”I framtiden kommer risfälten att hamna under vatten allt oftare då havsvattenståndet stiger, stormar blir vanligare och stora floder svämmar över.”
”Riset ligger under vatten. I det här experimentet undersöker vi hur en viss rissort klarar sig då den varit under vatten en längre tid. I framtiden kommer risfälten att hamna under vatten allt oftare då havsvattenståndet stiger, stormar blir vanligare och stora floder svämmar över.”
Ris klarar sig i allmänhet under vatten i högst 5–6 dagar. På 1970-talet samlade forskare på kusten i Odisha i Indien av en slump in en rissort som överlevde i 15–18 dagar under vatten. Den här gamla långstråiga sorten gav dock små skördar.
”Sorten korsades i ett tjugotal generationer, men man lyckades inte förbättra vattenegenskapen. År 2003 påträffades i rissorten tack vare en längre utvecklad genkartering en särskild en Sub-1-gen, som hjälper växten att klara sig under vatten”, berättar Ismail.
Kunskapen om den här genen har nu bidragit till utvecklingen av ett tiotal rissorter som klarar av att växa under vatten längre än normalt. De översvämningståliga rissorterna har redan delats ut till över fem miljoner risodlare i Syd- och Sydostasien. Det här är viktigt eftersom regnen och översvämningarna hotar förstöra risskörden på över 20 miljoner rishektar.
Klimatsmarta sorter
IRRI har också tagit fram andra klimatsmarta rissorter, till exempel Salinas-sorterna som tål salt.
De behövs när havens stigande vattenyta försaltar miljoner hektar åkermark i Asien och Afrika. Också stormar pressar upp havsvatten på land.
Cirka hälften av den areal på 160 miljoner hektar som används för risodling i världen är konstbevattnad. I odlingsområden som är beroende av regn är torka en betydande riskfaktor i miljön. På IRRI:s försöksodlingar och med hjälp av forskningsstatistiken undersöker man till exempel genom att variera temperatur, fukt och solljus vilka sorter som tål värme och torka.
Det finns till exempel rissorter vars blommor är utslagna bara på morgonen. Den här egenskapen är av betydelse när man försöker hitta en värmetålig sort, eftersom värme belastar riset allra mest just under blomningen.
IRRI utnyttjar modern genteknik i förädlingen av klimatsmarta sorter; traditionella korsningar och urval görs exaktare och snabbare med hjälp av genestiska markörer. Det handlar inte om genändring, för forskarna rör inte risets gener.
IRRI:s forskning bygger på dess egen genbank som är den största i världen. I den finns över 130 000 rissorter från hela världen deponerade.
Bland sorterna finns såväl gamla, nya som vildväxande ris. Riskornen bevaras i foliepåsar i 20 köldgrader.
”Vi har flest rissorter, 15 000 stycken, från Laos, där man i tiden förstod att systematiskt börja ta vara på lokala sorter för att hindra att de försvinner.”
”Vi har flest rissorter, 15 000 stycken, från Laos, där man i tiden förstod att systematiskt börja ta vara på lokala sorter för att hindra att de försvinner”, berättar Ruaraidh Sackville Hamilton, som ansvarar för genbankens verksamhet.
Från vissa länder, exempelvis Indien, finns flera prover, men deras exakta ursprung är oklart.
I många länder har risodlingar förstörts i krig och andra oroligheter. Till exempel Östtimor och Kambodja har efter att det blivit fred igen fått tillbaka av sina egna lokala rissorter tack vare IRRI:s genbank.
TEXT RIITTA SAARINEN
FOTO PETTERI KOKKONEN
ÖVERSÄTTNING DITTE KRONSTRÖM
Skribenten och fotografen är frilansjournalister.
