Lässpelets långa väg till klassrummen

Med det finska Spel-Ett skulle zambiska barn lära sig grunderna i att läsa på bara fem timmar. Det kommer dock att dröja många år innan eleverna kan spela spelet på de lokala språken.

I Zambia inleder barnen skolgången på det språk som de talar hemma eller annars hör i sin omgivning. Ändå lär de sig inte läsa. I en färsk undersökning av professor Heikki Lyytinen klarade nästan ingen elev i andra klassen ett prov som mätte grundläggande läskunskap i det egna modersmålet.

Lyytinen har gått i pension från Jyväskylä universitet men forskar fortfarande i barns läskunnighet som professor för FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur Unesco.

”Barnens lärare kan inte läsa ordentligt och kan därför inte undervisa sitt modersmål. De har själva lärt sig läsa på engelska och försöker nu lära barnen läsa genom att upprepa namnen på bokstäverna i engelskan.”

”Barnens lärare kan inte läsa ordentligt och kan därför inte undervisa sitt modersmål. De har själva lärt sig läsa på engelska och försöker nu lära barnen läsa genom att upprepa namnen på bokstäverna i engelskan.”

Problemet är att bokstäverna – i motsats till finskan eller de afrikanska språken – inte uttalas konsekvent engelskan. I dem motsvaras en bokstav av ett ljud och vice versa.

Man lär sig läsa när man känner igen de ljud som bokstäverna står för, och förstår att kombinera ljuden till ord i den ordning som bokstäverna visar, säger Lyytinen.

”I Finland lär sig barnen läsa snabbt, för de ser bokstäver omkring sig, blir intresserade av dem och kommer till insikt on hur orden formas. Dessutom läser man högt för barnen. I Afrika lever barnen i en annan verklighet.”

Fem timmar kan räcka

Heikki Lyytinen anser att de zambiska barnen skulle dra nytta av ett lässpel som i Finland är känt som Spel-Ett på svenska och Ekapeli på finska. Ute i världen heter spelet GraphoGame.

En flicka spelade lässpelet i Bagamoyo i Tanzania 2013.

Spelet installeras på datorn, pekplattan eller i smartmobilen. På apparatens skärm plockar barnen bokstäver som motsvarar de ljud som de hör.

Läraren kan följa med barnens spel och utveckling på sin egen apparat. Samtidigt kan läraren ingripa individuellt i barnens lässvårigheter.

”Det är ändå bäst för barnen att spela spelet hemma där det är lugnare än i skolan. Ofta räcker det att barnet spelar GraphoGame i sammanlagt fem timmar i snuttar på en kvart några gånger om dagen”, säger Lyytinen.

I Zambia finns det inte elektricitet eller nätförbindelser i alla byar, men i rätt många familjer finns det redan en förmånlig smarttelefon.

”På den afrikanska landsbygden har också föräldrarna fattat intresse för att spela och att under handledning av sina barn lära sig grunderna i läsning”, säger Lyytinen.

Finansiär sökes

Spel-Ett utvecklades i början av 2000-talet som ett led i en undersökning av läs- och skrivsvårigheter vid Jyväskylä universitet och Niilo Mäki Instituutti. I Finland spelas spelet på finska och svenska, i resten av världen bland annat på brittisk engelska, franska och portugisiska.

Varje språkversion bygger på omfattande vetenskapliga bevisning på att spelet fungerar i respektive språk- och kulturmiljö. Till exempel i det engelska spelet motsvarar ljuden enheter på tre-fyra bokstäver, och genom att känna igen dem lär sig barnet grunderna i läsning.

Spelet utvecklas också ständigt utgående från forskningsdata som samlats in från spelarna.

Just nu testas GraphoGame till exempel på swahili i Kenya och Tanzania.

Just nu testas GraphoGame till exempel på swahili i Kenya och Tanzania. I Zambia arbetar man i sin tur på en version, är ljuden, stavelserna och lånorden är så gott som gemensamma för de sex vanligaste bantuspråken i landet.

Heikki Lyytinen hoppas att spelet ska vara färdigt att tas i bruk i undervisningen om några år.

Den kommersiella distributionen av GraphoGame sköts av ett bolag med samma namn, som ingår i det finska utbildningsteknologiföretaget Learning Intelligence Group. Det har förbundit sig att distribuera GraphoGame gratis till barn i fattiga länder, som Zambia.

”För tillfället söker vi samarbetspartner och skapar en fungerande finansieringsmodell”, säger GraphoGames grundare Mervi Palander.

Det tar tid.

Inte bara stater och kommuner, utan också internationella organisationer skulle kunna vara spelfinansiärer. Palander har även goda erfarenheter av teleoperatörer och företag, som bekostar spel åt barn som en del av sina program för samhällsansvar.

”Företagen får synlighet och verifierad statistik på hur många barn som har lärt sig läsa med deras hjälp.”

Finansiärer behövs för att det också i fattiga länder ska finnas experter som stöd när spelet tas i bruk.

Finansiärer behövs för att det också i fattiga länder ska finnas experter som stöd när spelet tas i bruk. Alla barn har inte heller en smarttelefon och i många skolor saknas datorer och pekplattor. Att skaffa dem kostar, liksom också bygget av el- och nätförbindelser.

Palander medger att det till en början är lättast att gå vidare med spelversionerna på de stora europeiska språken på den afrikanska marknaden.

”För att man ska kunna utveckla spel på de lokala språken behövs inte bara finansiering utan också ett forskarkollektiv, som behärskar språkmiljön och kan utveckla spelet enligt barnens behov.”

Det engelskspråkiga GraphoGame testas utom i Kenya och Tanzania också i Sydafrika, det fransktalande Senegal och Elfenbenskusten. I Angola och Moçambique förhandlar man om möjligheten att testa den portugisiska versionen av GraphoGame i skolorna.

TEXT TIINA KIRKAS

FOTO JUHA-MATTI LATVALA

Toukokuu 2/2018