Vietnamesiskt gummiplantage inne i Prey Lang -skogen. Här var det förut regnskog. Nu syns bara gummiträd så långt ögat når i alla riktningar.

Kambodja: Högt spel när skogar skövlas

Klimatet, djurarter och lokalbefolkningen hotas när Kambodjas regnskogar skövlas. Lokala aktivister har tagit upp kampen mot skogshuggarna.

Virket är uppsågat och väntar på att transporteras till ett sågverk i utkanten av skogen. Sok Plok och de andra aktivisterna inspekterar brottsplatsen och dokumenterar allt med sina telefoner och anteckningsblock: datum, tid, ungefärlig plats och antal träd.

Tre stycken, alla närmare hundra år gamla.

Chhe tiel, som lokalbefolkningen kallar trädet, producerar stora mängder kåda som används för att lacka trä eller vattentäta båtar. I vissa samhällen här i skogen Prey Lang i norra Kambodja samlar upp till 80 procent av familjerna regelbundet in denna kåda. För många är det den huvudsakliga inkomstkällan.

Sok Plok och aktivisterna i Prey Lang -nätverket har precis stoppat en last med illegalt timmer på väg till ett sågverk.
Sok Plok och aktivisterna i Prey Lang -nätverket har precis stoppat en last med illegalt timmer på väg till ett sågverk.

Det är sorgligt att se träd förstöras såhär. Det är ju inte bara en förlust för skogen utan för människorna som bor här och har hämtat kåda från träden hela sina liv”, säger Sok Plok medan han kliver runt på de nedsågade stockarna.

Han är en av de mer talföra figurerna i denna patrull på sammanlagt 15 aktivister från Prey Lang Community Network PLCN i provinsen Kampong Thom.

Nätverket, som består av lokala landsbygdsbor, grundades i början av 2000-talet och har icke-våld som en bärande princip. De patrullerar regelbundet skogsområdena, på jakt efter illegal skogsavverkning och nya kalhyggen.

Stora miljökonsekvenser

Deras skog, Prey Lang, är den största kvarvarande regnskogen på den Indokinesiska halvön och en av de största i hela Sydostasien. Det finns olika uppskattningar på skogens storlek: någonstans mellan 300 000 och 500 000 hektar, det vill säga ungefär lika stor som Mellersta Österbotten.

Det finns ingen officiell gräns för var skogen börjar och slutar. Här finns över 20 utrotningshotade djurarter och sju distinkta ekosystem. I och runtom skogen bor också omkring 200 000 människor, de flesta från den etniska minoritetsgruppen Kuy, som lever av jorden som bönder eller samlare.

Prey Lang, liksom andra skogar i Kambodja, minskar i en oroväckande takt. En ny rapport från kampanjorganisationen Forest Trends uppskattar att 2 000 kvadratkilometer värdefull skog försvinner varje år.

Thy Neang, som står i ledningen för Cambodian Elephant Conservation Group och jobbar med Fauna & Flora International, säger att Prey Lang måste skyddas.

”Förlusten av ett sådant ekosystem skulle i sin tur få följder för klimatet, leda till torka och vattenbrist under torrperioden och fler översvämningar under regnperioden.”

Kambodja riskerar att förlora sin största regnskog med stort biologiskt värde. Det äventyrar arter som den asiatiska elefanten, bantengen och sambaren. Förlusten av ett sådant ekosystem skulle i sin tur få följder för klimatet, leda till torka och vattenbrist under torrperioden och fler översvämningar under regnperioden.”

Sådana förändringar i miljön och klimatet skulle ha en direkt påverkan på de 200 000 människor som bor i och runtom skogen.

Prey Lang är källan till floden Stung Sen, som är en av de större förgreningarna till sjön Tonlé Sap. Förstör vi skogen så minskar vattenflödet, vilket i sin tur skadar alla ekosystemtjänsterlängs floden och sjön”, säger Thy Neang.

Korrupta myndigheter

I början av april genomförde PLCN en större insats med totalt 400 aktivister från alla olika provinser som Prey Lang sträcker sig över. På fem dagar lyckades de beslagta 25 motorsågar från skogshuggare som avverkade skog illegalt. Aktivisterna noterade även att vissa av motorsågarna såg bekanta ut.

När vi kollade serienumren såg vi att det var samma sågar som vi konfiskerat vid tidigare räder och lämnat över till myndigheterna. De måste helt enkelt ha sålt tillbaka dem till skogshuggarna” säger Un Vien, en 43-årig aktivist som deltog i räden.

Tillbaka i skogen berättar Sok Plok att de slutat lämna över beslagtagna sågar till myndigheterna, eftersom de inte går att lita på. Plötsligt tystnar han mitt i en mening.

Tyst!” ropar någon.

Längre bort hörs traktorljud. Det kommer närmare.

Aktivisterna löper snabbt genom skogen, hoppar över stockar och duckar under taggiga grenar. De hinner fram i tid och lyckas stoppa en konvoj med tre traktorer som alla är fullastade med timmer.

Skogshuggaren Hee röker en cigarett medan Plok antecknar informationen om hans illegala last. 
Skogshuggaren Hee röker en cigarett medan Plok antecknar informationen om hans illegala last.

Hee, en kort man på ungefär 40 år, kliver av den främre traktorn. Sok Plok förklarar att de kommer från Prey Lang -nätverket och att de misstänker att han fraktar illegalt avverkat timmer.

Jag vet”, erkänner Hee direkt.

Men det är vad jag gör för att överleva. Jag får 50 dollar för varje lass jag transporterar.”

Sok Plok kräver att få veta vart virket är på väg, men Hee bara rycker på axlarna. Undertiden skrider de övriga aktivisterna till verket och börjar ta bilder och anteckna. Informationen de samlar in skickas till en central databas och används sedan i rapporter och som påtryckningsmedel för att få myndigheter och regering att agera.

Klimathot

Allt fler aktivister har börjat använda smarta telefoner. Den danska biståndsorganisationen Danmission har i samarbete med Köpenhamns universitet nyligen utvecklat en app som ska hjälpa aktivisterna i sitt arbete. Med appen kan de ta bilder, spela in ljud och enkelt kategorisera materialet efter vilken sorts skogsavverkning det handlar om.

Allt lagras på telefonen och så fort de kommer hem och återfår mobiltäckningen så skickas materialet in till den gemensamma databasen.

Ernst Jürgensen är ansvarig för Danmissions arbete i Kambodja och säger att det är en tuff utmaning som de lokala aktivisterna har framför sig.

Kambodja riskerar att förlora sin största regnskog med stort biologiskt värde.
Kambodja riskerar att förlora sin största regnskog med stort biologiskt värde.

När man talar med kambodjaner om Prey Lang händer det ofta att de tror att skogen redan är försvunnen. Det har varit så många bilder i tidningarna på kalhyggen och rapporter om ödeläggelsen så att de tror att kampen redan är förlorad.”

Jürgensen förklarar att det är stora ekonomiska intressen bakom skogsindustrin – intressen som inte sällan går långt upp i samhällets toppskikt. Han önskar att de nordiska regeringarna och Europeiska unionen skulle ställa hårdare krav på regeringen att agera och upprätthålla de skogslagar som faktiskt finns.

EU stödjer den kambodjanska regeringen med mycket pengar och där har vi som medlemsländer en möjlighet att påverka. Mitt intryck är dessvärre att EU och de nordiska regeringarna lägger större vikt vid handelsmöjligheter än på att säkra naturresurserna i Kambodja.”

Enligt FN:s klimat- och skogsprogram UN-REDD står skogsavverkningen i utvecklingsländer för uppemot 20 procent av de växthusgasutsläpp som människan är ansvarig för. Att beskydda skogar som Prey Lang kan bidra till en minskning av utsläppen, menar Ida Theilade, seniorforskare på institutionen för mat- och resursekonomi vid Köpenhamns universitet.

Tropikskogarna i Amazonas, Kongo och Sydostasien förhindrar årligen att nästan fem miljoner ton koldioxid släpps ut i atmosfären. Försvinner skogarna accelereras klimatförändringarna”, säger hon.

Mördade aktivister

Tillbaka i Prey Lang har aktivisterna nu kommit överens med Hee om att han ska få fortsätta med sina tre traktorer. De är helt enkelt för få för att kunna beslagta hans timmer och de hinner inte elda upp det. Hee får lova att aldrig mera avverka någon skog, och för att bekräfta löftet bjuds han att ta en klunk vatten ur en skål. Han accepterar och försvinner bort längs vägen med sin timmerlast.

Som aktivistnätverk utan egentliga befogenheter är PLCN:s verktyg begränsade i sådana lägen.

På patrullen ertappar även aktivisterna i Prey Lang -nätverket en traktor med yngre skogshuggare. Gömd i en säck på flaket hittar man en motorsåg som konfiskeras.
På patrullen ertappar även aktivisterna i Prey Lang -nätverket en traktor med yngre skogshuggare. Gömd i en säck på flaket hittar man en motorsåg som konfiskeras.

Deras uppgift är till stor del att dokumentera vad som händer med skogen, sprida kunskap och försöka få myndigheter att agera. Den sistnämnda biten är oftast svårast, då det inte är ovanligt att aktörerna i skogsindustrin har nära förbindelser till politiker på lokal och nationell nivå.

Korruptionen i Kambodja möjliggör mycket av skogsskövlingen. Transparency International rankar landet på 156:e plats av 175 länder när det gäller korruption. Megan MacInnes på organisationen Global Witness säger att det finns väldokumenterade kopplingar mellan företagen som avverkar skog och politiker och militären.

Därtill har du tulltjänstemän och poliser som också är mutade eller direkt inblandade i handeln”, säger hon.

Med stora pengar i omlopp och mäktiga intressen bakom kan det vara livsfarligt att göra motstånd.

För drygt tre år sedan mördades en av Kambodjas mest framstående miljöaktivister, Chut Wutty. Sedan dess har även två journalister, Hang Serei Oudom och Taing Try, mördats medan de undersökt den illegala skogsskövlingen.

Hoeun Sopheap, ledare för PLCN i provinsen Kampong Thom, berättar att de är vana med hot.

Vi ser ofta myndighetspersoner, människor i uniformer, som skyddar skogshuggarna och timmertransporterna med vapen. I deras ögon är vi där för att förstöra deras affärer. De avskyr oss”, säger han.

Oftast går det aldrig längre än att de hotar oss, men ibland är det nära att det blir våldsamt.”

Trots motståndet tror han ändå att de har möjlighet att bidra till att skydda skogen.

Vi älskar vår skog och även om vi inte kan få stopp på all skogsavverkning så kommer vi att fortsätta att göra vad vi kan med de medel vi har”, säger Hoeun Sopheap.

Avskogning oroar

Det börjar skymma över Prey Lang och aktivisterna slår läger för andra natten ute på patrullering. Det märks att aktivisterna växt upp med skogen. De behöver bara några minuter för att hugga upp en lägerplats i den täta växtligheten, spänna upp hängmattor och få till några eldstäder och börja koka riset.

Alla i den här patrullen är män, från 19 upp till 50 år gamla, men det finns även många kvinnor aktiva i Prey Lang -nätverket. De arbetar alla på frivillig basis utan någon ersättning, alla av ungefär samma anledning.

Hiem Vuthy, 25, förklarar att han är orolig för de ekologiska konsekvenserna av avskogningen.

Om träden försvinner riskerar vi att få både översvämningar och torka under regn- och torrperioderna”, säger han.

Prey Lang är viktig för mitt land. Skogen är ju full av värdefulla resurser som många av oss använder, och vi borde värdesätta det mer som kambodjaner.”

TEXT OCH BILD AXEL KRONHOLM

Skribenten är finlandssvensk frilansjournalist.

Syyskuu 3/2015