Myanmar: I rädsla för mobben

Myanmars muslimer blir alltmer förtryckta. Många hoppas att den nya regeringen ska ändra på det. Men kanske finns varken makt eller ambition.

En marsdag 2013 kom mobben till Myint Kyunds kvarter i staden Meiktila i centrala Myanmar. De var beväpnade och redo att hämnas på muslimer efter att en buddhistisk munk dödats.

Myint Kyunds äldsta son brändes ihjäl i en attack mot muslimer i mars 2013 i staden Meiktila i centrala Myanmar.
Myint Kyunds äldsta son brändes ihjäl i en attack mot muslimer i mars 2013 i staden Meiktila i centrala Myanmar.

Kyunds familj gömde sig inomhus. Men när ligisterna började sätta bilar i brand sprang hennes äldsta son Ko Bilaal ut för att rädda deras lastbil. Transportfirman var familjens levebröd och bilen fylld av varor.

Det gick ett vrål genom mobben då de fick syn på Bilaal. Han fick igång motorn och började köra iväg, men pepprades av stenar och kraschade in i en vägg.

Mobben svärmade kring fordonet. Slet ut honom och började attackera. Kyunds bror försökte stoppa dem men höggs i axeln. Bilaals kropp dränktes i bensin och tändes på.

”Då mobben försvann var han fortfarande vid liv”, säger Kyund mellan sina tårar.

Bilaal dog på sjukhuset. Familjen fick aldrig reda på vad som hände med kroppen efteråt.

Ultranationalistiska munkar

Mordet på Ko Bilaal följdes av ett fyrtiotal till. Många torterades och förnedrades. Vissa var barn. Åskådare gjorde inget för att hindra grymheterna. Bland dem fanns poliser, soldater och munkar. Somliga hetsade till och med ivrigt på mobben.

I generationer har rohingya betraktats som utländska inkräktare eftersom de har rötter på den bangladeshiska sidan av gränsen.

Bakgrunden går att spåra till delstaten Rakhine i sydvästra Myanmar. Där bor uppskattningsvis 80 procent av landets största och mest avskydda muslimska folkgrupp, rohingya. Minoriteten beräknas uppgå till kring 800 000–1 100 000 i hela Myanmar. I generationer har de betraktats som utländska inkräktare eftersom de har rötter på den bangladeshiska sidan av gränsen.

Rohingya saknar därför rättigheter, utsätts kontinuerligt för förtryck och stöds oftast inte ens av andra muslimer. År 2012 rasade deras tillvaro ihop än mer då de utsattes för våldsamma upplopp. Dussintals rohingya mördades och fler än hundratusen slussades in i undermåliga läger. Akademiker bedömer sedan dess att rohingya står endast ett steg ifrån folkmord.

Ilskan har kommit att spilla över på landets övriga muslimer. Totalt bor det lite drygt två miljoner muslimer i Myanmar, det vill säga fyra till fem procent av befolkningen. Många bor totalt integrerade, med moskéer insprängda mitt i buddhistiska kvarter.

Men efter upploppet i Meiktila spreds våldet till flera andra städer i centrala Myanmar. Muslimhatet har rotat sig och fått en ideologi.

Munken Baddanta Ottara (t.h.) är den buddhistiska Ma Ba Tha-rörelsens andreman i Meiktila. Han visar på kartan att det tidigare fanns flera buddhistiska länder.
Munken Baddanta Ottara (t.h.) är den buddhistiska Ma Ba Tha-rörelsens andreman i Meiktila. Han visar på kartan att det tidigare fanns flera buddhistiska länder.

I Meiktilas centrum står en grupp munkar med grenar till både militär och politiker som kallar sig Ma Ba Tha, rörelsen för att skydda ras och religion. Baddanta Ottara tänder en cigarett och låter röken ringla upp framför en färgglad världskarta.

Buddhistiska länder är markerade med gult, muslimska med mörkrosa.

”Tidigare var många länder buddhistiska, nu finns det bara fem kvar”, säger munken, som är näst högsta ledare för Ma Ba Tha i Meiktila.

”Vi måste försvara vår religion om den inte ska försvinna.”

Ottara var studiekamrat med rörelsens ledare, Ashin Wirathu, medan de var noviser vid ett tempel i den närliggande staden Mandalay. Wirathu var inte bara några år äldre utan steg också snabbt i rang. Hans extrema åsikter satte honom däremot i knipa. År 2003 dömdes han till fängelse för att ha hetsat till religiös konflikt genom sin inblandning i den ultrapatriotiska rörelsen 969. Nio år senare släpptes han tillsammans med över sextusen andra fångar, som del i en amnesti avsedd att övertyga västvärlden om landets liberalisering.

Wirathu tog strax därefter ledningen för 969 och började predika om muslimernas planer på att ta över världen.

Efter att ha porträtterats på omslaget av det amerikanska magasinet Time med rubriken ”ansiktet på buddhistisk terror” stöptes rörelsen om.

I dag heter den Ma Ba Tha och hävdar att den har tio miljoner medlemmar i Myanmar. Rörelsens politiska makt märktes inför parlamentsvalet i november 2015. Endast veckor innan klubbade det regerande partiet USDP, som består av före detta generaler ur den junta som styrt landet sedan 1962, igenom lagar som bland annat hindrar muslimer från att bilda stora familjer.

Skenheligt helgon

Under sitt halvsekel vid makten orkestrerade militärjuntan många aggressiva kampanjer mot muslimer. Somliga menar att element inom militären även låg bakom de senaste attackerna. De hastigt bildade mobbarna beväpnade med motorcykelkedjor och svärd liknar juntans bekämpning av tidigare års demokratiaktivister.

Oavsett sänder militärens brist på handling tydliga signaler.

”Upploppet i Meiktila blev ett budskap till landets muslimer att militären inte kommer att skydda dem”, säger Melissa Crouch, forskare på universitetet i New South Wales i Australien, som håller på att färdigställa en bok om islam i Myanmar.

Många sätter därför sitt hopp till oppositionsledaren och Nobelpristagaren Aung San Suu Kyi. I november vann hennes parti NLD en jordskredsseger i Myanmars parlamentsval.

Detta är en enastående utveckling med tanke på att Suu Kyi släpptes från sin totalt femtonåriga husarrest så sent som 2010.

Aung San Suu Kyi behandlas som ett helgon och hennes tal har börjat präglas alltmer av buddhistisk mystik.

Men vägen därifrån har inte präglats av samma aktivism som drev henne förr. ”Damen”, som hon vördnadsfullt kallas, behandlas som ett helgon och hennes tal har börjat präglas alltmer av buddhistisk mystik.

År 2013 vägrade hon erkänna att folkgruppen rohingya utsatts för etnisk rensning. Efter våldet i Meiktila sade hon att landets muslimer inte har lidit oproportionerligt mycket. Och inför valet i vintras ströks samtliga muslimska kandidater från NLD:s lista.

Osäker framtid

På sistone kan läget bäst beskrivas som ett oroligt lugn. Våldsamheterna har avtagit, men Ma Ba Tha fortsätter med sin retorik. I deltaområdet uppmanar de till exempel buddhister att bojkotta muslimska affärer och driva dem ur köttindustrin.

Men i mångt och mycket håller ändå samhällsväven. Muslimer i Meiktila berättar att de fortfarande har buddhistiska vänner kvar. Somliga av dem är lika uppbragta som de själva.

”Vanligtvis träffar vi aldrig muslimer, men vi hjälper vem som än ber om hjälp”, säger Sein Na.

Abboten U R Sein Na hjälpte muslimer under våldsamheterna mot muslimer i Meiktila våren 2013.
Abboten U R Sein Na hjälpte muslimer under våldsamheterna mot muslimer i Meiktila våren 2013.

”Våldet påverkar folk på båda sidor. Båda har familjer. Det gäller för oss att tänka på nästa generations framtid.”

Kanske var Aung San Suu Kyis tystnad en strategi för att inte förlora väljare. Ashin Wirathu har inte gjort någon hemlighet av sin avsky för henne. Inför valet cirkulerade fabricerade bilder av Suu Kyi med huvudsjal.

Men valsegern innebär inte nödvändigtvis någon förändring. Militären har behållit makten över de tre mäktigaste ministerierna och NLD måste arbeta tillsammans med dem för att få något gjort överhuvudtaget. Muslimernas välfärd lär knappast vara en av deras första strider.

Lagarna lär bestå, Ma Ba Tha lär fortsätta sprida propaganda, och förövarna i Meiktila lär undgå rättslig prövning.

TEXT PER LILJAS

BILDER JONAS GRATZER

Skribenten är svensk frilansjournalist och Svenska Dagbladets Asienkorrespondent.

Maaliskuu 1/2016