Text Jukka Aronen

Livsmedelstryggheten förbättras genom ökad egen produktion

Den globala södern borde utveckla och diversifiera sin egen livsmedelsproduktion. Det kräver många internationella och lokala investeringar, säger Álvaro Lario, chef för Internationella fonden för jordbruksutveckling (IFAD).

Álvaro Lario, Ryssland har återigen börjat hindra ukrainskt spannmål från att komma ut på världsmarknaden. Kommer de fattiga länder som är beroende av importerat spannmål nu att bli utlämnade till den ryska spannmålsproduktionen?

”Min organisation rekommenderar dessa länder att bli mer självförsörjande än de är nu, på samma sätt som större ekonomier. Överlag vore det bra att diversifiera produktionen av odlingsväxter.

För att genomföra förändringar krävs lokalt ägarskap. Jag var nyligen i Sydsudan, där endast fyra procent av den odlingsbara marken har tagits i bruk, även om det finns förutsättningar för en mycket mer omfattande produktion.

Det behövs i synnerhet pengar från lokala kooperativ, utvecklingsbanker och jordbruksbanker för att förbättra matproduktionen, tillgången till energi och vatten samt distributionskedjorna.

För mer än tio år sedan åtog sig de afrikanska regeringarna att investera tio procent av sin bruttonationalprodukt i jordbruket. Det är bara Rwanda som har kommit i närheten av detta mål.”

Din organisation stöder småbrukare på landsbygden. Skulle det vara mer kostnadseffektivt att stöda stora gårdar som producerar livsmedel billigare?

”I Afrika och Asien produceras 80 procent av maten på små gårdar. Om vi bara koncentrerade oss på de stora livsmedelsproducerande företagen, hur skulle det påverka landsbygden och utvecklingsutsikterna i dessa länder?

Även småbrukare kan delta i globala värdekedjor för mat, men det förutsätter investeringar. Det behövs i synnerhet pengar från lokala kooperativ, utvecklingsbanker och jordbruksbanker för att förbättra matproduktionen, tillgången till energi och vatten samt distributionskedjorna.

Investeringar ger också möjlighet att förbättra sysselsättningen och minska på migrationen. I dag kommer till exempel 10–12 miljoner ungdomar ut på arbetsmarknaden i Afrika varje år, men det finns bara 3–4 miljoner nya arbetstillfällen.”

FN har satt som mål att bekämpa hungersnöden före 2030, men det kommer inte att lyckas. Borde målet flyttas ordentligt långt fram, till exempel till år 2100?

”Det är sant att hungern i världen nu är värre än den var före coronapandemin. Utöver coronapandemin har livsmedelstryggheten sannolikt försvagats av Rysslands anfallskrig i Ukraina, olika konflikter och extrema väderhändelser.

Enligt prognoserna kommer nästan 600 miljoner människor fortfarande att lida av hunger år 2030. Att flytta fram målet till år 2100 är en intressant fråga. Många gamla industriländer tog 100–150 år på sig att utveckla sina nuvarande pålitliga livsmedelssystem som stöder självförsörjningen.”

Om du kunde förändra en sak i världen, vad skulle det vara?

”Jag skulle vilja att bräckliga stater hade starkare institutioner än de har i nuläget. Det finns exempel på länder som på 40–50 år har rest sig från fattigdom och blivit medelinkomstländer eller länder med högre medelinkomst. Den här resan börjar med bra ledarskap, förvaltning och institutioner.”