Text Rauli Virtanen

Mekong ljuter en långsam död

Floden Mekong, som rinner från höglandet i Tibet i Kina mot den vietnamesiska kusten, lider stort av dammar och andra byggen samt sandtäkt. Också klimatförändringen och de minskande fiskbestånden försvårar invånarnas vardag längs floden.

Hiekkarannalla paljon ihmisiä ja kaksi koiraa veneiden luona.
Longboat-båtarna, som startar uppströms från Luang Prabang i Laos, har i årtionden varit livslinan för avlägsna byar som saknar vägförbindelse. Nu försvårar fördämningen av Mekong och dess bifloder flodtrafiken, såsom de här biblioteksbåtarna som transporterar barnböcker till grundskoleleverna. Foto: Rauli Virtanen
Nainen sivuttain nukkuva lapsi kantoliinassa, taustalla puisia rakennuksia ja puista kukkulamaisemaa.
Invånarna i byn Phonsavan vid floden har fått order av myndigheterna att flytta annanstans för att det byggs en damm några kilometer därifrån. Floden har varit en livslina för byborna och när dammen står klar försvåras båtförbindelsen till Luang Prabang. Foto: Rauli Virtanen
Joenvarressa kasvuston välissä keltainen hiekka-alue.
Efter årtionden av illegal skogsavverkning hugger man nu Mekongs tropiska skogar också för att ge plats åt vägar och kraftverk. Naturens mångfald lider och muddringen av floderna förvärrar erosionen. Dammarna hindrar sedimentets normala flöde och fiskarnas vandring. Foto: Rauli Virtanen
Joelta katsottuna laiva, nostureita, soraa ja puista vuoristoa.
Sydostasiens fattigaste land Laos har det ambitiösa målet att bli regionens ”dynamo” med hjälp av vattenkraft från Mekongs flodnätverk. Laos, som låtit bygga tiotals dammar, exporterar redan nu el till grannlandet Thailand. Även i Kambodja har man byggt stora dammar. De största dammarna och kraftverken ligger i Mekongs övre lopp i Kina, som härskar över en enorm vattenkraft. Länderna i nedre loppet – Thailand, Kambodja och Vietnam – är ”utlämnade” till Kinas reglering av vattenkraften. Foto: Rauli Virtanen
Jokimaisemassa vasemmalla etualalla nainen seisoo roskakasassa ja katsoo pitkää venettä, jossa monta soutajaa.
Vattenfestivalen i Kambodjas huvudstad Phnom Penh, där floden Tonle Sap flyter samman med Mekongs huvudflöde. Tonle Sap, som rinner ut i en sjö med samma namn, är en sällsynt flod för den har bytt riktning årligen i enlighet med monsunregnen och pumpar upp flodvatten i den tidigare fiskrika sjön. Till följd av klimatförändringen har flödesrytmen blivit oregelbunden, vilket försvårar fisket. Mekong är också en av världens mest förorenade floder, som årligen transporterar över 40 000 ton plastskräp ut i havet. Foto: Rauli Virtanen
Kultaoransseihin pukuihin juhla-asuihin pukeutuneet miehet seuraavat veneitä joella.
Solnedgångarna, vyerna och vattenfestivalen vid Mekong i Kambodja lockar resenärer och flodkryssare till regionen men turismen ersätter inte de traditionella näringarna. Miljöaktivisterna i Kambodja, Vietnam och Laos har svårt att få sin röst hörd eftersom länderna saknar fri press och korruptionen genomsyrar nästan all ekonomisk verksamhet. Foto: Rauli Virtanen
Mustavalkoisessa kuvassa rannalla pieni vene, jonka kannella paljon kaloja ja ympärillä ihmisiä.
Ännu på 1970- och 1980-talen var fiskfångsterna enorma i Mekongregionen i Vietnam. Efter det har fiskbeståndet minskat för varje årtionde. Många arter är utsatta eller riskerar att bli utrotningshotade, såsom sötvattensrockan, stora kattfisken och delfinen. Mekong beräknas ha 1 100 fiskarter, av vilka redan en femtedel riskerar utrotning. Foto: Rauli Virtanen
Jokilaiva, takana talo ja puita.
Invånarna i Mekongdeltat i Vietnam oroar sig över den traditionella ris-, grönsaks- och fruktodlingens samt fiskets framtid då den bekanta cykeln bryts av klimatförändringen, saltvattnet som pressar sig in i flodnätverket från havet samt långa perioder av torka med osäker nederbörd. Sandtäkten från flodbäddarna och stränderna för byggverksamhet överstiger redan de sandmassor som den uppdämda Mekong förmår transportera från de övre loppena ner till deltat. Tusentals hem och byggnader har rasat i vattnet till följd av erosionen och tiotusentals hushåll har tvingats flytta. Foto: Rauli Virtanen
Paljon ihmisiä aukiolla.
En vietnamesisk by på 1980-talet då den efterkrigstida ekonomiska utvecklingen ännu inte hade kommit i full gång. Nu korsas området av nya riks- och motorvägar, vars bygge har slukat 60 miljoner ton av Mekongdeltats sand på fyra år. Foto: Rauli Virtanen
Sininen jokimaisema, jossa näkyy nostureita ja laivoja.
Vid flodgränsen mellan Kambodja och Vietnam täcks Mekong till bredden av hundratals mudderverk och lyftkranar. Här väntar vietnamesiska fartyg för ankar på sandlaster från Kambodja, som enligt den officiella statistiken sålde 7,44 miljoner ton sand till Vietnam 2022. Värdefull Mekongsand har också sålts till Singapore och Dubai via Vietnam. Sandbusinessen är svagt reglerad och därför i stor utsträckning maffiaverksamhet, som inte ens vietnamesiska regeringens exportförbud har bitit på. Foto: Rauli Virtanen

Översättning från finska till svenska av Ditte Kronström.