Allt fler barn i Moçambique får gå i skola, men undervisningens kvalitet måste ännu förbättras. Finland har länge understött utvecklingen av landets utbildningssektor.
Moçambique har förbättrat tillgången till grundläggande utbildning avsevärt. Under 2010–2022 ökade antalet barn med 43 procent och antalet lärare med 46 procent i lågstadierna. Under samma tid fördubblades grundskolorna.
Siffrorna kommer från en evaluering av Finlands understöd till skolsektorn i Moçambique som utrikesministeriet låtit göra.
Finland har understött utbildningssektorn i Moçambique sedan 1998. Stödet har kanaliserats främst genom hjälpgivarnas gemensamma fond FASE, till vilken Finland har bidragit med drygt hundra miljoner euro. Dessutom har Finland stött Världsbankens fortbildningsprojekt för lärare i Moçambique.
”I Moçambique värdesätter man Finlands partnerskap och expertis bland annat i lärarutbildningen.”
Skolsektorn har hört till prioriteterna i Finlands utvecklingssamarbete i Moçambique. Anna Pörsti, som är sakkunnig vid Finlands ambassad i Maputo, säger att Finland har satsat framförallt på att öka flickornas skolgång, utveckla lärarnas kompetens och stärka skolförvaltningen.
”I Moçambique värdesätter man Finlands partnerskap och expertis bland annat i lärarutbildningen.”
Befolkningstillväxt ökar pressen på skolsektorn
Moçambique hör till de minst utvecklande länderna och trots framstegen råder det väldiga brister i utbildningen i landet. Tillgången till undervisning och kvaliteten på den varierar mellan olika regioner. Flickorna går fortfarande klart mer sällan i skola än pojkarna, särskilt i de högre klasserna.
Det råder också brist på läroböcker och klassrum. En del elever måste gå i skola på kvällstid eller utomhus.
Undervisningens kvalitet försvagas av att klasserna är så stora. En lärare kan ha upp till hundra elever i sin klass.
”Befolkningen i Moçambique växer med nästan tre procent årligen, varför den växande mängden elever sätter hård press på att organisera undervisning. Situationen förvärras av den väpnade konflikten i landets norra del och extrema väderfenomen som eskalerar till följd av klimatförändringarna”, säger Anna Pörsti.
Lärarnas yrkesskicklighet lämnar också åtskilligt att önska. Det här är en orsak till varför över en tredjedel av eleverna avbryter grundskolan före tredje klassen.
På grund av nedskärningarna i utvecklingssamarbetet avslutas Finlands landsprogram och samtidigt också det bilaterala utvecklingssamarbetet inom utbildningssektorn i Moçambique vid årets slut.
”Många barns skolgång försvåras av familjernas fattigdom och skadliga traditioner. Hit hör barnäktenskap, som ökade till följd av coronapandemin.”
Utveckling genom utbildning
På grund av nedskärningarna i utvecklingssamarbetet avslutas Finlands landsprogram och samtidigt också det bilaterala utvecklingssamarbetet inom utbildningssektorn i Moçambique vid årets slut.
Evalueringen uppmanar Finland att samla in lärdomarna av det resultatrika samarbetet och dela med sig av dem till andra hjälpgivare.
”Det är viktigt att förbättra undervisningens kvalitet också i fortsättningen. Man borde också mer än nu betona att flickorna får börja i skolan och att de inte avbryter skolgången”, säger Anna Pörsti.
Enligt henne är det meningen att fortsätta samarbetet inom utbildningssektorn via finska högskolor, företag som tillandahåller utbildningstjänster och medborgarorganisationer.
Bland annat yrkeshögskolan i Jyväskylä har utvecklat lärarutbildningen i Moçambique. Helsingfors universitets fortbildningsbolag HY+ har i sin tur utsetts att genomföra ett utbildningsprojekt finansierat av Frankrike.
Pörsti anser att man i Moçambique har förstått att utbildning är ett av de viktigaste medlen för att främja utveckling. En betydande del av statsbudgeten går dit. En stor del av finansieringen kommer dock fortsättningsvis från internationella hjälpgivare.
”Moçambique har stora förhoppningar på att mer finansiering ska komma också skolsektorn till del av de växande olje- och gasintäkterna under kommande år.”
Översättning från finska till svenska av Ditte Kronström.
