Den oberoende hjälporganisationen är orolig över politiseringen av humanitärt bistånd, säger Internationella rödakorskommitténs generalsekreterare Robert Mardini.
Hur påverkar de alltmer invecklade konflikterna Internationella rödakorskommittén ICRC:s verksamhet?
”Vi är alltjämt en självständig och opartisk humanitär aktör. Vi behöver ha kontakt med alla parter i en konflikt för att kunna verka på båda sidor om frontlinjen. I det här avseendet har ingenting förändrats sedan Röda Korset grundades för 160 år sedan.
Den globala omvälden har förvisso förändrats dramatiskt. Det humanitära biståndet har politiserats då såväl stater som icke-statliga väpnade grupper utnyttjar det för att driva sina egna intressen.
Även staternas sanktioner och åtgärder för att bekämpa terrorism har en direkt inverkan på det humanitära biståndsarbetet. De försvårar till exempel ICRC:s möjligheter att besöka personer som klassats som medlemmar i terroristgrupper eller att utbilda väpnade grupper i humanitär rätt.”
Olika icke-statliga grupper är alltmer centrala aktörer i väpnade konflikter. Samarbetar ICRC med dem?
”I fjol räknade vi att vår verksamhet påverkas av över 600 väpnade grupper i världen. Vi har haft kontakt med 75 procent av dem.
I Jemen har vi varit i över 60 år, i Irak drygt i 40 år och i Afghanistan i över 30 år.
Det är alldeles nödvändigt att vi diskuterar med alla parter i en konflikt. I Afghanistan har vi haft en dialog med extremorganisationen talibanerna redan länge på både nationell och lokal nivå. Den förbättrar våra möjligheter att arbeta och nå ut till de människor som behöver våra tjänster.”
Rubrikerna domineras av de stora konflikterna. Leder det till att andra krisområden får mindre uppmärksamhet?
”Största delen av ICRC:s budget går till att hjälpa människor i utdragna konflikter. De humanitära behoven måste tillgodoses också efter att de försvunnit från rubrikerna. I Jemen har vi varit i över 60 år, i Irak drygt i 40 år och i Afghanistan i över 30 år.
Det finns många glömda konflikter också i Afrika, till exempel Sahelområdet, Tchad, Demokratiska republiken Kongo, Centralafrikanska republiken och Somalia.”
Hur påverkar coronapandemin ICRC:s arbete?
”I svåra verksamhetsmiljöer är det en extrem utmaning att testa och vaccinera människor och behandla de sjuka. Pandemin har också vållat stora ekonomiska förluster särskilt för dem som hade svårt att klara sin dagliga utkomst redan tidigare.
Årets stora utmaning är att förbättra vaccinationstäckningen i konfliktområden. Det är alldeles nödvändigt. Vi har inget hopp om en snabb seger över pandemin om en stor del av världens befolkning fortfarande är ovaccinerad. Omikronmutationen påminner oss om vilka risker det innebär.”
TEXT MATTI REMES FOTO LIISA TAKALA
