Rysslands offensiv mot Ukraina satte i gång biståndsoperationer av sällan skådad omfattning för att hjälpa de krigsdrabbade ukrainarna. Hur stöder Finland Ukraina?
Dnipro med sina nästan en miljon invånare är en av de städer i Ukraina som utsatts för Rysslands missilattacker.
Utöver att anfallen orsakat dödsoffer i vinter har de också förstört livsnödvändig infrastruktur och utsatt stadsborna för avbrott i distributionen av vatten och energi.
För att underlätta civilbefolkningens svåra situation har Finland bidragit med understöd för anskaffning av reservaggregat till lokala skolor och daghem. De förser också skyddsrummen med värme och belysning under elavbrotten.
Utvecklingspolitiska rådgivaren Matti Väänänen på utrikesministeriet säger att fokus i hjälpen till Ukraina har växlat under Rysslands olagliga krig mot Ukraina. Utgångspunkten har alltid varit Ukrainas egna behov.
”Det mest brådskande i vinter har varit att trygga tillgången till energi och till boende.”
Rekordstort stöd till Ukraina
Hjälpinsatserna som med kort varsel startats till stöd för Ukraina är av rekordartat omfattning. I fjol bistod Finland Ukraina med sammanlagt cirka 330 miljoner euro, då man räknar in utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd, materialhjälp och försvarsmateriel.
”Tilläggsbiståndet till Ukraina i fjol finansierades från statens tilläggsbudget och medförde således ingen minskning i understödet till andra utvecklingsländer.”
Det humanitära biståndet och utvecklingssamarbetet utgjorde 103 miljoner euro av det sammanlagda beloppet.
”Tilläggsbiståndet till Ukraina i fjol finansierades från statens tilläggsbudget och medförde således ingen minskning i understödet till andra utvecklingsländer”, påpekar Matti Väänänen.
Sitt humanitära bistånd till Ukraina har Finland kanaliserat via FN:s kontor för humanitärt bistånd OCHA, FN:s flyktingorgan UNHCR, FN:s befolkningsfond UNFPA och FN:s livsmedelsprogram WFP. Finansiering har också kanaliserats till rödakorsrörelsens hjälpprogram.
Finland har dessutom bistått ukrainska flyktingar i Moldavien genom UNHCR och UNPRPD, som är FN:s partnerskapsprogram för rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
När det gäller utvecklingssamarbetet berättar Väänänen att Finland anlitat befintliga kanaler och sina långvariga samarbetspartner. Finlands största enskilda finansieringsinsats i Ukraina har varit samfonden PEACE, som förvaltas av Världsbanken och från vilken man betalar offentliganställdas löner, sociala förmåner och pensioner.
”Fonden betalar ut till exempel lärarlöner för att kunna trygga barnens skolgång trots kriget”, säger Väänänen.
I slutet av fjolåret utökade Finland också sin finansiering till E5P-fonden för östeuropeiska partnerskapet för energieffektivitet och miljö. Den fokuserar nu på att, liksom i Dnipro, trygga energiförsörjningen till skolor, daghem och sjukhus,
Största partnerlandet inom utvecklingssamarbete
Ukraina är Finlands partnerland inom utvecklingssamarbete sedan 2014. Samarbetet fokuserar på undervisningens kvalitet, rättsstatsarbete samt energitrygghet och klimathållbarhet.
”I fortsättningen är Ukraina Finlands största partnerland för bilateralt utvecklingssamarbete”, säger Matti Väänänen.
Pågående projekt har inriktats enligt de behov som Ukraina har framfört. Samtidigt beaktar Finland också sina egna utvecklingspolitiska prioriteringar i sitt stöd.
”Vid sidan av det humanitära biståndet har vi lyckats anpassa också långsiktigare utvecklingssamarbete till krigssituationen och styra in det på akuta behov.”
Som den största utmaningen ser Väänänen att behovet av hjälp är så massivt. Och då inget slut på kriget är i sikte påverkar ovetskapen om framtiden planeringen på längre sikt.
”Ukrainarna vill ändå se framåt redan nu och börja förbereda återuppbyggnaden.”
Undervisningsprojektet anpassas till krigsförhållanden
Finland har bistått Ukrainas reform av skolsystemet genom ett projekt där man förbättrar standarden på lärarutbildningen, producerar nya läromaterial för dem som talar ukrainska som andraspråk och utvecklar digitala verktyg för undervisningen.
”Vi har också lyckats gå vidare med ett projekt finansierat av Finland för att reformera yrkesutbildningen i Ukraina.”
Matti Väänänen säger att projektet har kunnat fortsätta men man har varit tvungen att anpassa det till de förändrade omständigheterna. Man har börjat digitalisera mer läromedel för att användas i distansundervisningen men behovet har ökat också i fråga om tryckt undervisningsmaterial.
”Vi har också lyckats gå vidare med ett projekt finansierat av Finland för att reformera yrkesutbildningen i Ukraina.”
För att stärka rättsstatsprincipen har Finland understött Europarådets program som sporrar Ukraina att öka domstolarnas självständighet, främja europeiska människorättsprinciper och utöva en god förvaltning.
”Projektet betonar speciellt skyddet av minoriteternas och de interna flyktingarnas rättigheter i Ukraina. Till exempel rättshjälpen har fått en framträdande betydelse när miljoner ukrainare har tvingats fly sina hem”, påpekar Väänänen.
När det gäller projekt för att förbättra Ukrainas energitrygghet och öka användningen av förnybara energiformer är Finland partner med Nordiska miljöfinansieringsbolaget Nefco. Det har beviljat medel bland annat för reparationer av energinät som Ryssland förstört.
Över 60 långtradarlaster med material
Finland hjälper Ukraina, vid sidan av det humanitära biståndet och utvecklingssamarbetet, också med civilt material. Inrikesministeriet samordnar bland annat statens, kommunernas och företagens donationer och förmedlar dem till Ukraina via EU:s räddningstjänstmekanism.
”Hjälpen fraktas med långtradare från Finland till EU-kommissionens mellanlager i Ukraina och vidare till slutdestinationerna”, säger Pauliina Eskola som är direktör för internationella frågor på inrikesministeriets räddningsavdelning.
Materialhjälpen utgår från Ukrainas förfrågningar. Finland har skickat bland annat mediciner, tält, ambulanser och släckningsfordon. Tillfälliga familjebostäder har levererats att ges till människor som förlorat sina hem.
”Fram till slutet av januari hade över 60 långtradarlaster med materialhjälp åkt från Finland till Ukraina.”
I leveranserna har det också ingått skyddade och mobila containrar för inkvartering av räddningsmanskap. De hjälper räddarna att fortsätta arbetet med att till exempel släcka bränder och rädda människor från raserade byggnader i områden som utsatts för bombangrepp.
”Fram till slutet av januari hade över 60 långtradarlaster med materialhjälp åkt från Finland till Ukraina”, räknar Eskola.
Hon säger att hjälpbehovet växlat enligt årstid och krigshändelser. På hösten och vintern har man skickar flera långtradarlaster med reservaggregat, transformatorer och andra eltillbehör för att reparera elnät som förstörts i Rysslands attacker.
Svårt att jämföra stödsummor
Inrikesministeriet uppskattar värdet av den materiella hjälpen hittills från Finland till Ukraina till drygt fem miljoner euro. I verkligheten är hjälpens volym dock flerfaldig.
”Inom materialhjälpen finns det utöver nya produkter också stora mängder begagnat material, som det är svårt att beräkna värdet på. Det har ändå stor praktisk betydelse i Ukraina”, säger Pauliina Eskola.
Också i övrigt är det svårt att mäta och jämföra olika länders hjälp till Ukraina, eftersom staternas statistikföring varierar stort.
”En del länder lägger till en uppskattning av de privata donationerna till det sammanlagda belopp som de uppger. Andra länder räknar i sin tur in utgifterna för mottagning av ukrainska flyktingar. Finland inkluderar ingendera i sina siffror”, påpekar Matti Väänänen.
Även organisationer bistår med stora summor
I de stödsummor som Finland uppgett ingår inte heller finländarnas donationer till frivilligorganisationernas Ukraina-insamlingar.
Till exempel Finlands Röda Kors (FRK) har samlat in drygt 35 miljoner euro sedan kriget började i februari. Unicef i Finland har fått in drygt 24 miljoner euro, Kyrkans Utlandshjälp över 11 miljoner och Rädda Barnen över 7 miljoner euro.
”Kontanthjälp är effektivt, för den används till elementära behov, såsom mat, värme eller mediciner.”
Även många andra organisationer samlar in pengar till Ukraina och dessutom fraktas hjälpleveranser av privatpersoner.
Marko Korhonen, chef för FRK:s katastrofhjälp, säger att man hittills använt drygt 20 miljoner euro från organisationens katastroffond för att hjälp Ukraina.
”Resten av medlen från Ukraina-insamlingen används för ändamål som slås fast senare. Landet kommer att behöva hjälp ännu länge och behoven förändras.”
När kriget bröt ut fokuserade Röda Korsets verksamhet på nödhjälp, såsom läkemedel, filtar och tält, till dem som flytt sina hem.
Sedermera har tyngdpunkten flyttats till kontanthjälp. Den ger FRK via Internationella Röda Korsets program till människor som har det svårast och vars pengar inte räcker till för grundbehoven i vardagen. Man har också hjälpt personer som utan att ta betalt härbärgerar flyktingar från andra delar av Ukraina.
”Kontanthjälp är effektivt, för den används till elementära behov, såsom mat, värme eller mediciner”, säger Korhonen.
Ukrainas primärhälsovård är under hård press på grund av den stora mängden interna flyktingar. För det här ändamålet har FRK levererat en hälsoklinik och bistår också ukrainska Röda Korsets mobila hälsoenheter i västra Ukraina.
Översättning från finska till svenska av Ditte Kronström.
