I Ukraina har man börjat reparera spåren efter kriget och förbereda sig för ett kommande EU-medlemskap. Även finländska företag deltar i jätteprojektet.
I november 2013 skrev den unga ukrainska journalisten Mustafa Nayyem på sin Facebook-sida: ”Om ni vill åstadkomma något på riktigt, ska ni inte bara gilla det här inlägget utan säga att ni är redo. Vi försöker inleda något nytt.”
I sitt inlägg uppmanade Nayyem Kievs invånare att samlas på Majdanplatsen för att protestera mot den dåvarande presidenten Viktor Janukovytj politik. Han hade ögonblicket innan meddelat att drar ur Ukraina från avtalet med EU och för landet närmare det av Vladimir Putin styrda Ryssland.
Demonstrationerna på Majdan blev ett kraftprov som till slut drev Janukovytj i exil i Ryssland. Samtidigt aktiverade folkresningen dock Putins krigsmakt. Ryssland erövrade först Krimhalvön i februari 2014 och expanderade konflikten till östra Ukraina. I februari 2022 inledde Ryssland ett omfattande anfallskrig mot hela landet.
Närmare 400 miljarder i reparationsskuld
Mustafa Nayyem, som organiserade den första samlingen på Majdan, blev senare politiker och i januari i fjol utnämndes han till chef för ämbetsverket för Ukrainas återuppbyggnad.
Skadorna är störst i landets östra och södra delar, dit frontlinjerna så småningom har stagnerat.
Ämbetsverket har i huvudsak hand om reparationen av vägar, hälsostationer, byggnader samt energi- och vattenverk som förstörts i kriget.
Det är ett drygt arbete, för enligt – nu redan delvis föråldrade – kalkyler som Världsbanken publicerade i mars i fjol kostar det cirka 126 miljarder euro att reparera de byggnader och den infrastruktur som Ryssland har förstört. Skadorna är störst i landets östra och södra delar, dit frontlinjerna så småningom har stagnerat.
Summan uppgår till 383 miljarder euro, då man räknar med ekonomiska förluster orsakade av kriget, såsom avbruten eller upphörd produktion, samt reformen av Ukraina till ett EU-land.
De kostnader som rör Ukrainas strävan att bli medlem i EU har lagts till återuppbyggnadskostnaderna, eftersom landet har inlett sina medlemskapsförhandlingar med unionen: Ukraina vill att återuppbyggnaden blir ett medel på vägen mot ett EU-medlemskap.
Man tar hänsyn till EU-kriterierna i återuppbyggnaden bland annat genom att sträva efter att bygga klimat- och katastroftåliga hus i de förstördas ställe.
”Principen är viktig”, säger Finlands ambassadör för återuppbyggnaden av Ukraina Antti Vänskä, som har följt händelserna i landet på nära håll sedan september i fjol
”På de platser där omständigheterna och resurserna tillåter kommer energisystemen att ställas om till förnybar energi och bostadshusen göras energieffektiva.”
EU jämnar Ukrainas väg mot medlemskap bland annat med ett finansieringspaket på 50 miljarder euro, som används särskilt till stabilisering av ekonomin och återuppbyggnad.
”Paketen är förknippat med villkor, genom vilka man kan följa med landets framsteg med medlemskapskraven”, säger Vänskä.
Finska företag ligger en aning efter
Det behövs en stor mängd ukrainska och utländska företag för det väldiga återuppbyggnadsprojektet. Men är det tryggt för företagen att verka i ett krigförande land?
”I västra Ukraina märks kriget bara på två saker: man kan inte flyga dit och i gatubilden syns soldater på permission.”
– Janne Harjunpää
”Kriget pågår i landets östra och sydöstra del. Cirka tre fjärdedelar av Ukrainas städer och kommuner står utanför kriget”, påpekar Janne Harjunpää, färsk vd för East Office som har arbetat i Ukrainas näringsliv i många år.
”I västra Ukraina märks kriget bara på två saker: man kan inte flyga dit och i gatubilden syns soldater på permission.”
Harjunpää har en utsiktsplats till Ukraina, för East Office som han leder omfattar en skara viktiga finländska företag som försöker öka sin affärsverksamhet i Ukraina och den centralasiatiska marknaden.
Även om det inte finns exakt statistik på redan genomförda arbeten är återuppbyggnaden enligt Harjunpää redan i gång. Landets bruttonationalprodukt har börjat växa efter raset i början av kriget, och en del av flyktingarna har återvänt från utlandet.
Harjunpää önskar att fler finländska företag skulle söka sig till Ukraina, för firmor från de andra nordiska länderna och till exempel Nederländerna, Tyskland och Estland är redan där.
”Nu skulle det ännu vara förmånligt att köpa en ’inträdesbiljett’, till exempel en tomt, fabrik eller ett företag. Om ett tag blir det trängsel och priserna stiger.”
Även Antti Vänskä har lagt märke till att andra länder varit snabba i vändningarna.
”I synnerhet de danska företagen har raskat på. De har varit närvarande i Ukraina redan länge. Finländarna har den sämsta kännedomen om landet. Inte fler än ett tjugotal finländska firmor har varit på ort och ställe.”
Regeringen skjuter till finansiering åt företagen
Statsminister Petteri Orpos (Saml) regering vill underlätta finska företags verksamhet i Ukraina. Den plan för återuppbyggnaden av Ukraina, som offentliggjordes i december i fjol, innehåller nya finanskällor och rådgivningstjänster som riktas till företagen.
Planen utlovar tiotals miljoner euro i nya pengar. Staten ökar kapitalet i sitt utvecklingsfinansieringsbolag Finnfund med 25 miljoner.
Planen utlovar tiotals miljoner euro i nya pengar. Staten ökar kapitalet i sitt utvecklingsfinansieringsbolag Finnfund med 25 miljoner. Därtill ska man ta i bruk ett nytt UIF-finansieringsinstrument för att finansiera Ukraina-projekt med 50 miljoner euro årligen under 2025–2026.
En central ställning innehas också av Finnpartnership, som i fortsättningen kan hjälpa finska företag att söka kunder, affärspartner och handlingsmöjligheter i Ukraina.
Eftersom det är förknippat med risker att verka i Ukraina rekommenderar planen att staten garanterar 80 procent av den finansiering som Finnfund beviljar. Likartade garantier utlovas också för kreditförluster på upp till 50 miljoner på exportgarantier beviljade via statens officiella exportgarantiinstitut Finnvera.
Janne Harjunpää på East Office säger att planen ger företagen ett gott tilläggsstöd, och till exempel exportgarantierna är till stor nytta i affärsverksamheten.
”Med garantierna röjer man handelshinder. Då till exempel ett finskt bolag säljer en anläggning till en ukrainsk köpare behöver det inte be om betalningen på förhand.”
Del två av Finlands plan för återuppbyggnaden av Ukraina ges ut under 2024. I den behandlas hur statsförvaltningen och olika intressenter deltar i återuppbyggnaden. Den innehåller också riktlinjer för hur utvecklingssamarbete och humanitär hjälp ska användas i Ukraina under de närmaste åren.
Finland har gott rykte i Ukraina
Vad har lilla Finland i praktiken att ge Ukraina?
Ukrainas omedelbara behov hänger samman med upprätthållandet av landets infrastruktur. Om en bro nära fronten rasar kan det orsaka en omväg på flera timmar i sårade soldaters sjukhustransport. Därför kommer reparationen av bron i första hand.
Men ju längre man kommer från fronten, desto mer mångskiftande blir behoven.
”I hela landet behövs jobb, investeringar och skatteintäkter”, säger Antti Vänskä.
”Bruttonationalprodukten sjönk med en tredjedel 2022, vilket visar hur stort behovet är. Miljoner människor har tvingats lämna sin hemort.”
Finland kan delta i återuppbyggnaden av Ukraina till exempel genom att exportera ren teknik, energiproduktion, digitalisering, datanät och tjänster i byggnadsbranschen, säger Vänskä.
Viktiga är också Finlands och Ukrainas traditionella samarbetssektorer, såsom undervisning och stöd till rättsstatsutvecklingen.
”Ukraina och Finland har en sorts ödesgemenskap som gränsgrannar med Ryssland.”
– Janne Harjunpää
”De är väsentliga när vi tänker på utvecklingen av Ukraina på lång sikt och förbereder landet för EU-medlemskapet”, säger Vänskä.
Janne Harjunpää berömmer finländska företags goda affärspraxis och ser den rentav som ett slags ”exportartikel” när finländska företag börjar samarbeta med ukrainska firmor i en miljö som är känd för sina korruptionsrisker.
”Finländarna har överlag gott rykte i Ukraina”, säger Harjunpää, som har besökt landet ett tiotal gånger också under kriget.
Ukrainarna minns de finska kvalitetsprodukterna från tiden före 1991, då landet ännu var en del av Sovjetunionen. Ukraina och Finland har också en sorts ödesgemenskap som gränsgrannar med Ryssland, säger Harjunpää.
Miljoner människor under fattigdomsgränsen
Att förvandla Ukraina till en modern europeisk stat sker inte i en handvändning.
Kriget har gjort ett djupt hål i folkets välfärd. Bara under det första krigsåret ökade andelen människor som levde under fattigdomsgränsen från 5,5 till 24,1 procent. Det betyder människor som förtjänar mindre än 6,06 euro per dag.
Kriget har också krympt folkmängden. Enligt en beräkning har antalet människor i områdena under ukrainsk kontroll minskat till 28 miljoner, då landet uppskattades ha över 40 miljoner invånare före kriget.
Att miljoner människor har försvunnit får sin förklaring genom att cirka sex miljoner lever i områden som ockuperas av Ryssland, minst fyra miljoner har flytt till EU-länder, lite drygt en miljon lever i Ryssland och minst en halv miljon i andra delar av världen. Därutöver har fyra miljoner flytt sina hem till andra delar av Ukraina och tiotusentals har stupat vid fronten och dödats i anfall mot civila.
Länder som drabbats av liknande förändringar tvingas i allmänhet lägga tiotals år på att uppnå ens utgångsnivån i levnadsstandard. Kan Ukraina utgöra ett undantag och klara klivet snabbare?
I Världsbankens rapport talas om en tioårig återuppbyggnadsfas men banken medger själv att mycket hänger på hur kriget framskrider och när det tar slut.
Det väsentliga är också hur mycket finansiering Ukraina får under kommande år, vilken förmåga förvaltningsmaskineriet har att driva otaliga samtidiga projekt, hurdana risker företagen är villiga att ta och finns det material och arbetskraft att tillgå.
Understödet till Ukraina de närmaste åren beror på hur långt västländernas skattebetalare och politiker är beredda att förbinda sig till att hjälpa Ukraina.
Det positiva är att trots att kriget fortsätter så ökar inte förstörelsen nödvändigtvis längre rätlinjigt. Även om Ryssland riktat missilattacker mot olika delar av landet har merparten av striderna pågått i redan förstörda områden. Samtidigt har regeringen redan lyckats reparera en del av de förstörda målen, såsom hälsostationer, energikraftverk och trafikleder.
Krigströtthet i väst och Ukraina
Understödet till Ukraina de närmaste åren beror på hur långt västländernas skattebetalare och politiker är beredda att förbinda sig till att hjälpa Ukraina.
Det tyska Kiel-institutet, som följer med olika länders löften om stöd till Ukraina, uppger att merparten av finansieringen och det militära stödet kommer från EU-institutioner, USA, Tyskland, Storbritannien, Norden, Japan, Kanada, Polen och Nederländerna. Det ickemilitära stödet toppas av EU-institutionerna, vars finansiering och humanitära stöd uppgår till sammanlagt 79 miljarder euro, och USA, vars motsvarande stöd är 25 miljarder euro.
Det ligger dock krigströtthet i luften, för enligt institutets beräkningar rasade mängden nya löften i fjol höstas med hela 90 procent jämfört med året innan. I det viktiga stödjarlandet USA har Ukrainafinansieringen blivit ett politiskt stridsäpple.
Krigströtthet råder också i Ukraina. Att motanfallet misslyckades och att biståndsviljan minskat i väst har ökat rädslan för att kriget ska pågå i ytterligare flera år.
Utöver krigsbördan måste ukrainarna fundera på återuppbyggnaden och de villkor som EU ställer på landet. Somliga ukrainare anser att det är oskäligt.
”Det finns ingen genväg till EU-medlemskapet”, påminner Antti Vänskä.
”Det vet vi utgående från tidigare medlemskapsförhandlingar.”
Trots sina problem verkar Ukraina göra framsteg till exempel i bekämpningen av korruptionen. Organisationen Transparency Internationals rapport från januari visar att korruptionen har minskat i Ukraina redan i 11 års tid, även under krigstiden. Landet ligger före bland annat Turkiet och Ryssland i listningen.
Janne Harjunpää tror att kampen mot korruptionen och främjandet av en god förvaltning kommer att lösa många problem som Ukraina dras med. Det är lovande att kriget tydligt har ändrat ukrainarnas inställning till korruptionen.
”Ukrainare som har förlorat mycket och vars släktingar stupat i kriget ser inte med blida ögon på politiker som sysslar med korruption. För många har tvingats offra livet för en bättre framtid.”
Översättning från finska till svenska av Ditte Kronström.
