James A. Robinson har tillsammans med Daron Acemoglu skapat en utvecklingsteori som ställer institutionerna i centrum. När de är inkluderande involverar de medborgarna i samhällets verksamhet och uppmuntrar till aktivitet. När de däremot är extraherande tar de resultaten av medborgarnas arbete och hämmar i praktiken all utveckling.
James A. Robinson, inkluderande institutioner och privatföretag föder utveckling. Varför fungerar inte det här receptet i bräckliga stater?
”För att bräckliga stater inte har inkluderande institutioner. Därför är de bräckliga.”
Vad hindrar dem från att skapa bättre institutioner?
”Politiken. I bräckliga länder finns för mycket incitament för att upprätthålla extraherande institutioner. Det uppstår ingen utveckling när de ekonomiska institutionerna inte fungerar. Och de fungerar inte när de politiska institutionerna är otillräckliga.
”Statistiken visar att ekonomisk utveckling gynnas av demokrati.”
En del länder har lyckats få sin ekonomi att växa också under ett auktoritärt styre. Men statistiken visar att ekonomisk utveckling gynnas av demokrati, vilket i sin tur visar att de auktoritära länderna hör till undantagen. Då vilar utvecklingen inte på en hållbar grund.
Ett exempel är Zimbabwe, där eliten inte har några incitament för att skapa inkluderande institutioner. En chef för ett multinationellt företag berättade en gång för mig att det finns alldeles tillräckligt med pengar i Zimbabwe för 300 människor – det var halvt på skämt men kommentaren innehöll ändå ett korn av sanning.
Därför faller det på folkets lott att skapa institutionerna i Zimbabwe. Folket måste tvinga eliten att öppna upp institutionerna. Till det behövs samhällelig aktivitet, politiska krav och demokrati.”
Så Kinas tillväxt kommer också att avta någon gång?
”Kina har alltid haft ett auktoritärt styre, men inom enväldet har det funnits variationer mellan legalism och konfucianism. Under perioderna av legalism har man övervakat medborgarna medan konfucianismen är mera avslappnad och mindre kontrollerande. Mao Zedong var en legalist som införde kollektiven i lantbruket i Kina. Deng Xiaoping tog i sin tur Kina tillbaka till konfucianismen, och landets nuvarande president Xi Jinping citerar ständigt konfucianska aforismer i stil med att ’folket har inget skäl att diskutera administration’.
”I något skede kommer all centraliserad makt att hamna i händerna på missbrukare.”
De som säger att den ekonomiska tillväxten demokratiserar Kina vet inget om landets historia. Följande legalistiska våg är kanske redan på väg – och den kommer att stoppa den nuvarande ekonomiska tillväxten. I något skede kommer all centraliserad makt att hamna i händerna på missbrukare, vilket leder till kaos. Det som gör det här skrämmande är att världens länder nu är mer beroende av varandra än tidigare.”
Vad skulle vara det mest kostnadseffektiva sättet för Finland och EU att stödja bräckliga stater?
”Utveckling kommer inifrån. Utomstående kan egentligen inte skapa den. Till och med alla nuvarande inkluderande institutioner har utvecklats från de extraherande – det har bara tagit lång tid. Och ingen har en exakt uppfattning om hur man skapar välfungerande institutioner.
Många som är med i utvecklingsbusinessen verkat tänka att man genom att svänga trollstaven kan få ekonomiska mirakel att ske på fem år. Jag tänker inte så. Samtidigt kan till exempel brunnar som borrats på Madagaskar ha mycket långvarigare verkningar än misslyckade försök att bygga institutioner i landet. Det lönar sig också att främja demokrati och ansvar – jag tror inte att det skadar.”
TEXT JUKKA ARONEN
FOTO SAMULI SIIRALA
ÖVERSÄTTNING DITTE KRONSTRÖM
Skribenten är frilansjournalist.
