Fyra fjärdedelar av världens vanilj odlas på Madagaskar i Afrika. Exploatering, barnarbete och kriminalitet ger vaniljen en besk eftersmak.
FOTON JESPER KLEMEDSSON
TEXT BENGT SIGVARDSSON
Att pollinera vaniljorkidén är ett handarbete. Det lyckas bara inom tolv timmar efter att blomman har slagit ut. Därför är vanilj näst efter saffran världens dyraste krydda. Förr i tiden, i vaniljens hemtrakter i Centralamerika, sköttes pollineringen av insekter och fåglar som hade specialiserat sig på det.
Cirka 80 000 småbönder framförallt i Sava-regionen på nordöstra Madagaskar odlar 3 500 ton vanilj årligen. I byarna kring huvudorten Sambaya märks det inte att invånarna odlar världens näst dyraste krydda efter saffran. Bambuhusen saknar el och rinnande vatten.
Många bönder har inte tillgång till moderna informationskanaler och känner därför inte till världsmarknadspriset. Det har stigit kraftigt under de senaste åren: 2010 låg vaniljpriset på cirka 25 euro kilot, i fjol steg det till över 500 euro. Årets pris blir känt i juni. Det höga priset beror på ökad global efterfrågan och begränsat utbud. Allt fler amerikaner och européer vill smaksätta sitt kaffe, sin glass och sina bakverk med äkta vanilj i stället för syntetiskt vanillin. I fjol påverkades priset dessutom av en cyklon som förstörde många odlingar. Det tar cirka tre år innan nysatta vaniljorkidéväxter ger skörd.
Enligt internationella arbetsorganisationen, ILO, är en tredjedel av arbetarna på vaniljodlingarna barn i åldrarna 12 till 17 år. 14-årige Jean Freddy arbetar på familjens odling när han är ledig från skolan.
Vaniljorkidén är en klätterväxt som hängs på lianer på grenar i skogen. Jean Freddys uppgift är att befrukta honblommor med pollen från hanblommorna på en citrustagg. Det här måste göras för hand inom tolv timmar efter att blomman slagit ut. Skörden sker cirka åtta månader efter pollineringen.
Odlarna är rädda för tjuvar. Många anklagar polisen för att vara passiv och inblandad i handel med stulen vanilj. Vanligen säljs vaniljen till uppsamlare, till hälften eller mindre av världsmarknadspriset. Vaniljbönor från olika bönder blandas innan de säljs till exportföretagen, vilket gör det svårare att spåra stulen vanilj. Otryggheten har lett till att en del bönder skördar vaniljen i förtid, vilket sänker kvaliteten. Andra dödar vaniljtjuvar.
I byn Ambodivohitra Kobaina har bönderna organiserat sig i en förening och grundat en lånefond för sina 1 500 medlemmar. Pengarna investeras bland annat i att renovera hus och skaffa solpaneler. Ett kooperativ håller på att bildas som ska sälja vaniljen direkt till exportföretagen. En av bönderna, Rajao Jean Edwigien, menar att regeringen bör börja reglera vaniljpriserna igen. Vaniljsektorn avreglerades 1997.
Efter skörden får de gröna vaniljfrökapslarna jäsa i några dagar. De blir då bruna och utvecklar sin speciella smak och doft av vanilj. De torkas sedan i solen i cirka tre månader innan de säljs till uppsamlare. Efter att ha passerat flera led av mellanhänder köps vaniljen av madagaskiska exportföretag som säljer den till importörer över hela världen. De största köparländerna är USA, Frankrike och Tyskland.
