Varannan människa i Nigeria växlar kryptovalutor regelbundet. Någon kan också bli rik på det, men miljön betalar ett högt pris för valutautvinningen.
John Ekene kommer från Nigerias största stad Lagos och studerar miljöteknologi. Han säger att han älskar kryptovalutor.
”Jag kan skicka och ta emot pengar snabbt och billigt utan att behöva förklara för min bank varifrån de kommer eller vart de är på väg, inte fast det gäller stora summor.”
Han anser att det är onödigt mycket byråkrati och annat som försinkar penningtransaktioner i vanliga banker.
Detsamma tycker Chika Ike, som är färdig mikrobiolog. Nigerias valuta nairan är instabil och inflationen plågar konsumenterna, säger hon.
Ike söker jobb med lever i praktiken på kryptohandel. Det gör också Ekene, som vid sidan av kryptovalutor spekulerar i utländska valutor. Den kändaste kryptovalutan bitcoin är bådas favorit.
Unga stadsbor tar in det nya
En utredning av det amerikanska företaget Morning Consult visar att upp till 56 procent av den vuxna befolkningen i Nigeria köper eller säljer kryptovalutor minst en gång i månaden. Andelen är den största i världen.
Om man mäter kryptohandeln i pengar är den livligast i Vietnam, Indien och Pakistan. Även i Ukraina, Kenya och Venezuela är det vanligt att använda kryptovalutor.
Om man mäter kryptohandeln i pengar är den livligast i Vietnam, Indien och Pakistan.
Kryptovalutornas popularitet syns i vardagen i Lagos, berättar Olu Raheem. Han arbetar som rådgivare på Business Finland, som tillhandahåller internationaliseringstjänster för finska företag.
”Befolkningen här är ung och tar fort till sig nya saker.”
Raheem tillägger att vanligt folk har svårt att komma över utlandsvaluta, kreditkort fungerar inte ordentligt och många lokala startupföretag svärmar kring kryptovalutorna.
Det finns mycket nigerianer i Europa och i USA, vilket gör att penningförsändelserna rör sig och affärerna löper.
Raheem gör bedömningen internationella penningtransaktioner utgör kring 90 procent av nigerianernas användning av kryptovalutor. Inom landet är de däremot mindre vanliga.
”Ett fåtal startupförsök har kryptovaluta som betalmedel.”
Nigerias centralbank förhåller sig negativt till kryptovalutor och regeringen har förbjudit dem. Ändå växlar unga aktivt bitcoins på olika plattformar.
”Jag tror inte regeringen lyckas sätta stopp för bytet av kryptovalutor i Nigeria”, säger Chika Ike.
Alternativ till banken
I utvecklingsländerna är kryptovalutorna stadsbornas sätt att placera sina besparingar, säger biträdande professor Peter Howson vid Northumbria-universitetet i Newcastle i Storbritannien. Han har publicerat talrika artiklar om kryptovalutor och blockkedjor. Hans bok om bruket av kryptovalutor i utvecklingsländerna referentgranskas som bäst.
”Stadsborna har inte möjlighet att köpa jord. De kan förstås stoppa pengar i madrassen eller sätta in dem på banken, men då förlorar de i värde.”
Det är ändå bara en delförklaring: Howson misstänker att de flesta investerare vill göra lätta och stora pengar.
”Det handlar om spekulation, och motiven avviker inte från dem i Finland eller Storbritannien. De vill spela på det här kasinot.”
Slukar energi
”Bitcoin är den värsta teknologin som människan med avsikt uppfunnit för att smutsa ner.”
– Peter Howson
Peter Howson påpekar att bitcoin och andra kryptovalutor är en förödande uppfinning för miljön.
”Bitcoin är den värsta teknologin som människan med avsikt uppfunnit för att smutsa ner.”
Det här beror på brytningen eller utvinningen av kryptovalutor, det vill säga skapandet av dem med datorer. Howson jämför systemet med att spela på lotto: datorerna har tio minuter på sig att gissa rätt på en lång sifferserie, varpå vinnaren belönas med bitcoin.
Arbetet kräver stor beräkningskapacitet av datorerna och i allmänhet sker brytningen i stora datorhallar. Idén i ”spelet” är att försöka optimera resultatet så att den förbrukade elektriciteten inte kostar mer än värdet på de bitcoins man vinner.
Nu har visserligen elen blivit dyrare till följd av den globala energikrisen, vilket försämrar kryptoutvinningens lönsamhet.
Howson säger att det går åt lika mycket energi till kryptobrytningen som det i många stater används till all verksamhet. Koldioxidavtrycket för brytningen överskrider också guldutvinningen i hela världen.
Att vissa aktörer använder förnybara energikällor i utvinningen förändrar enligt Howson inte helhetsbilden.
Alla datorer som används i utvinningen blir dessutom slutligen till enorma mängder elektronikskrot, som oftast hamnar i fattiga länder.
Billig el lockar till brytning
Kryptoutvinningen är mest omfattande i USA och Kina, där inte ens ett förbud har fått slut på verksamheten. Det finns stora brytningsanläggningar också bland annat i Kazakstan, Ryssland och på Island.
Det grundas nya hallar framförallt i länder med slapp lagstiftning, hög korruption och billig men förhållandevis driftssäker elektricitet.
I Nigeria är eldistributionen inget att lita på och därför förekommer där ingen nämnvärd kryptobrytning, inte i det övriga Afrika heller. Å andra sidan har Chike Ike inte ens hört om sin affärsverksamhets negativa verkningar för miljön.
Det har däremot John Ekene, och han är bekymrad över miljöns tillstånd och kryptovalutornas miljöeffekter.
”Men just nu har jag inga alternativ.”
Brottslingar profiterar
Enligt kryptovalutornas försvarare fungerar de som banker för människor som inte har möjlighet att öppna ett bankkonto. Kryptovalutornas djupdykning i våras visade dock att de inte behöll sitt värde. Många valutor som var mindre än bitcoin försvann från marknaden helt och hållet.
”Merparten av placerarna förlorar pengar i det här spelet, och det är bara få som vinner. Det finns ingen trygghet i kryptovalutor”, säger Peter Howson.
Bitcoin är officiell valuta i Centralafrikanska republiken och El Salvador, där president Nayib Bukele är en ”bitcoinnörd” sedan tidigare.
Att inte ha bankkonto är ett genuint problem i många fattiga länder men det finns en annan lösning på det. I många afrikanska länder använder människorna mobilpengar och behöver inte ha bankkonto för att föra över landets officiella valuta med sina telefoner. Det mest kända företaget på området är kenyanska M-Pesa.
”Mobilpengar gör allt det man skulle önska att bitcoin gör”, säger Howson.
För bitcoin anser han att man närmast kan köpa narkotika, betala för beställningsmord och ta sig runt ekonomiska sanktioner.
Kryptovalutor är ett behändigt medel för autoritära ledare och organiserad kriminalitet att sköta sina penningtransaktioner. Bitcoin är officiell valuta i Centralafrikanska republiken och El Salvador, där president Nayib Bukele är en ”bitcoinnörd” sedan tidigare.
Reglering behövs
Peter Howson har undersökt olika möjligheter för att få bukt med de nedsmutsande kryptovalutorna. Regeringarna kunde till exempel reglera bytet och utvinningen av dem. Man kan också förbjuda försäljning och köp, såsom man gjort i Nigeria, visserligen med dålig framgång.
”Man borde få ner priserna på ett eller annat sätt, så att utvinningen blir olönsam.”
Det här är dock svårt eftersom lobbyverksamheten för kryptovalutor är så massiv. Enligt Howson är det ekonomiska värdet av ”kryptolobbningen” i USA större än lobbningen för vapen- och läkemedelsindustrin tillsammans.
I bakgrunden arbetar också ett enormt kommunikationsmaskineri och även i Finland rapporterar medierna rätt kritiklöst om kryptovinster. Det görs reklam för kryptovalutor på nätet och i vissa länder också på gatan.
Bland annat Internationella valutafonden IMF och FN:s handels- och utvecklingskonferens UNCTAD har föreslagit en global reglering av kryptovalutor. Tillsvidare begränsar sig regleringen dock till förbud i enskilda länder.
I våras djupdök kryptovalutornas värde, men inte heller det tog kål på bitcoin eller de andra stora valutorna. Howson tror inte att ens det största kursras skulle göra slut på kryptovalutorna helt och hållet.
”Bitcoin behöver bara några nördar vid sina laptoppar för att leva kvar, så det är ganska omöjligt att bli kvitt. Det har kommit för att stanna.”
Översättning från finska till svenska av Ditte Kronström.
