Trots att det förutspås svält i Östafrika riktar finländarna mer hjälp till Ukraina, eftersom situationen i landet väcker starka känslor hos oss, säger Tiina Saarikoski, direktör för den internationella biståndsverksamheten vid Finlands Röda Kors.
Tiina Saarikoski, visar de massiva donationerna till Ukraina att det alltid är lättare att hjälpa närliggande länder än sådana som är långt borta?
”Det understöd Ukraina har fått har verkligen varit exceptionellt stort. Jag har aldrig varit med om något motsvarande under hela min karriär.
Den geografiska närheten har givetvis betydelse, men är inte den enda faktorn. Människor hjälper mest, då de har någon förbindelse till katastrofplatsen eller människor som bor där. Ett exempel är Thailand, som ligger långt från oss, men där tsunamin 2004 väckte en stor hjälpiver hos finländarna, eftersom det bor många landsmän där och många också själva hade semestrat i Thailand.”
Varför har torkan och den eventuella hungersnöden i Östafrika glömts bort?
Publiciteten har stor inverkan på hur mycket människor hjälper. Massmedierna har en förmåga att påverka uppfattningar och känslor, och hjälp handlar framför allt om känslor.
”Tyvärr har inte torkan i Östafrika synts i nyheterna hos oss på långt när på samma sätt som kriget i Ukraina.
Publiciteten har stor inverkan på hur mycket människor hjälper. Massmedierna har en förmåga att påverka uppfattningar och känslor, och hjälp handlar framför allt om känslor.
Det är viktigt att stödja Ukraina, men samtidigt får vi inte glömma de andra kriserna, såsom torkan i Östafrika och översvämningarna i Pakistan. De är våldsamma katastrofer som förorsakats av klimatförändringarna.”
När kommer intresset för Ukraina att mattas av?
”Nu har vi kommit ned från den första enorma kulmen av hjälp. Men människor verkar fortfarande vilja hjälpa, och Ukraina finns alltjämt med bland huvudnyheterna.
Efter att kriget förhoppningsvis tar slut någon gång, kommer hjälpbehovet att kvarstå ännu länge efteråt. Om Ukraina då försvinner från medierna är det sannolikt att också donationernas volym minskar.”
Enligt statistiken reagerar man inte tillräckligt på behoven av humanitär hjälp. Vad beror det på?
”Behoven av humanitär hjälp i världen har fördubblats de senaste åren på grund av att de olika väpnade konflikterna har blivit fler och klimatförändringarna har fått starkare effekter.
Samtidigt har det blivit dyrare att hjälpa till följd av energikrisen och bristen på spannmål och gödningsmedel. I krigs- och konfliktförhållanden är det också svårare att få fram hjälpen. Det här har vi sett även i Ukraina.”
Vart i världen skulle du donera hundra euro?
”Det första jag kommer att tänka på är hungerskrisen i Östafrika. Fast å andra sidan skulle jag kanske inte ge min hundralapp till något visst ändamål utan i stället till Röda Korsets katastroffond, varifrån den styrs vidare till hjälpbehövande. När det finns medel i fonden behöver ingen dra ut med insamlingsbössan vid varje ny katastrof, utan vi kan ge hjälp genast för att fylla det direkta behovet.”
Översättning från finska till svenska av Ditte Kronström.
