De stigande priserna på spannmål och gödningsmedel leder till kris i många länder i Afrika och Mellanöstern. Om inte Europeiska unionen och dess allierade ingriper med hjälp kan det hända att empatin för Ryssland växer.
Kriget som Ryssland startade mot Ukraina i februari har redan hunnit möblera om i Europa, men konflikten har också vittgående globala konsekvenser.
Ett varsel om försämringarna kom redan i mars, då Ukrainas jordbruksminister Roman Lesjenko meddelade att ungefär hälften av landets spannmålsskörd väntas gå förlorad.
Ryssland och Ukraina exporterar tillsammans cirka en tredjedel av världens vete och en stor andel av till exempel majs, kort, raps och solrosolja.
Två tredjedelar av Ukrainas areal är uppodlad, till största delen av vintervete som sås i september–november.
Nu har en del av åkrarna, hamnarna och järnvägarna förvandlats till slagfält, vilket krymper Ukrainas export till andra länder betydligt. Detsamma kommer sannolikt att ske med Rysslands export, eftersom sanktionerna mot landet försvårar eller till och med omöjliggör handeln.
Den haltande exporten av jordbruksprodukter har en drastisk betydelse för andra länder. Ryssland och Ukraina exporterar tillsammans cirka en tredjedel av världens vete och en stor andel av till exempel majs, kort, raps och solrosolja.
Globala matsäkerheten svag sedan tidigare
Med tanke på den globala matsäkerheten kommer den sinande exporten från två jordbruksjättar vid en olycklig tidpunkt.
Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO började matsäkerhets- och näringssituationen i välden visa tecken på en svag försämring redan i mitten av 2010-talet . Utvecklingen berodde främst på konflikter, ekonomisk ojämlikhet och de effekter extrema väderfenomen orsakade av klimatförändringar haft på jordbruket.
Den allra hårdaste stöten kom dock våren 2020 då coronapandemin stängde ner världen i varierande grad.
”Till exempel i många länder i Afrika stängdes gatumarknaderna och människor fick inte röra sig. Det här var till fördärv för länder där 80–90 procent av befolkningen får sitt levebröd från den inofficiella sektorn och lever ur hand i mun utan skyddsnät”, säger Laurent Bossard, generalsekreterare för gruppen SWAC som arbetar med att trygga livsmedelsförsörjningen i Västafrika och Sahel.
FN beräknar att pandemin enbart under 2021 störtade ytterligare 77 miljoner människor i extrem fattigdom runt om i världen.
Veteberoende länder är fattiga
Vetet är en kulturellt viktig matvara i synnerhet i länderna i Nordafrika och Mellanöstern men konsumeras också annanstans.
Exportproblemen som orsakas av kriget i Ukraina försämrar den globala matsäkerheten ännu mer. I synnerhet den stagnerade vetehandeln för enligt FAO:s statistik med sig svårigheter för många länder.
Vetet är en kulturellt viktig matvara i synnerhet i länderna i Nordafrika och Mellanöstern men konsumeras också annanstans.
”Till exempel i Västafrika hör vete inte till baskosten. Ändå importerar länderna i regionen vete, eftersom det billiga brödet bakat på vete äts av de allra fattigaste, i huvudsak i städerna”, säger Laurent Bossard.
Hela 26 länder importerar över hälften av sitt vete uttryckligen från Ukraina och Ryssland. En stor del av de här staterna räknas till de allra minst utvecklade LDC-länderna.
Ett exempel är Eritrea som är beroende av ukrainskt och ryskt vete till hundra procent. Andra länder som i hög grad är beroende är Somalia, Libanon, Egypten, Madagaskar, Tanzania, Libyen, Demokratiska republiken Kongo, Namibia, Djibouti, Senegal, Kamerun och Mauretanien.
Coronapandemin hann höja priserna
Det kan vara svårt att hitta alterantiva vetekällor. Enligt FAO har EU och Indien mycket begränsade möjligheter att kompensera för Ukrainas och Rysslands vetenproduktion. I Kanada och USA är vetelagren ovanligt små till följd av ett dåligt skördeår.
Kriget i Ukraina försvagar också tillgången till gödningsmedel och höjer priserna på fossila bränslen.
Kriget i Ukraina försvagar också tillgången till gödningsmedel och höjer priserna på fossila bränslen.
Också de här förändringarna drabbar Afrika.
Ryssland hör till världens största producent av gödslingsmedel. De afrikanska länderna i sin tur köper nästan alla sina gödningsmedel, såsom urea, från länder utanför kontinenten.
Afrika är också speciellt beroende av fossila bränslen: transporterna sköts landvägen och en stor del av elen produceras med aggregat.
Prishöjningarna kommer utanpå de tidigare höjningar som gjordes under coronapandemin. Till exempel i Senegal höjdes brödpriset med 75 procent bara i december, säger Laurent Bossard.
”Nu är det möjligt att priset på bröd stiger flerdubbelt under de kommande månaderna.”
FAO:s statistik pekar i samma riktning. När det inflationsjusterade medelpriset på alla matvaror fram till februari hade gått upp med 50 procent från den första majmånaden under coronapandemin, har krisen i Ukraina ytterligare förvärrat takten. Bara från februari till mars gick priserna upp med 13 procent.
Bossard är oroad över situationen i Afrika.
”Oroligheter i städer som Dakar skulle inte förvåna mig när prishöjningarna gör folk rasande.”
Kriserna konkurrerar
Det skulle i princip gå att lindra de afrikanska ländernas svåra matsituation med internationell hjälp men det är lättare sagt än gjort.
Laurent Bossard varnar för att det kan uppstå en klar svacka i det humanitära biståndet och utvecklingssamarbetet under de närmaste månaderna och åren. Kriget i Ukraina höjer utgifterna för mat, energi och flyktingmottagning i många givarländer. De kommer också att avdela mer pengar till sitt försvar än förut.
En av Afrikas potentiella hjälpare är FN:s livsmedelsprogram WFP som delade ut mathjälp för 8,4 miljarder US-dollar till över hundra länder och regioner 2020.
Det återstår att ser under de närmaste månaderna om det går att öka budgeten för humanitärt bistånd eller om stödet till Ukraina sker på andra länders bekostnad.
Nu varnar WFP för att man har stora svårigheter med att leverera hjälp till 44 miljoner svältande människor i 38 länder på grund av att organisationen inte har fått tillräckliga medel av givarländerna.
Det återstår att ser under de närmaste månaderna om det går att öka budgeten för humanitärt bistånd eller om stödet till Ukraina sker på andra länders bekostnad.
Bossard säger att det redan pågår en ”konkurrens kriser emellan”, som tvingar fram svåra beslut om vem som får eller inte får bistånd.
Kan Rysslands popularitet växa i Afrika?
Den förändrade humanitära situationen har geopolitiska följder och påverkar även Afrika.
”Men inte nödvändigtvis på det sätt som Europa skulle önska”, säger Bossard.
”Nu då man inte längre ser ryska spannmålsfartyg vid Afrikas kuster kommer en del afrikaner att säga att det är en följd av vad Europa och USA har gjort. Man ser liknande åsikter i sociala medier redan nu.”
Bossard anser att det vore viktigt att EU, USA, Kanada, Japan och de andra givarländerna är närvarande i de fattiga länderna för att stödja dem i matkrisen.
”Annars får deras rykte sig en knäck, vilket vore extra skadligt i en världssituation som den här.”
Ersättande sädesslag till vetet
Laurent Bossard kan inte förutspå hur matsäkerheten ser ut om ett år, men särskilt optimistisk är han inte. Så länge konflikter och klimatförändringar fortsätter att skapa osäkerhet i världen och i Afrika blir matsäkerheten åtminstone inte bättre.
Bossard pekar främst på konflikterna som orsak till den försämrade livsmedelsförsörjningen. Till exempel i Västafrika har man enligt honom misslyckats kollektivt. Oroligheterna, som bröt ut i Nordafrika i slutet av förra årtusendet, spred sig till Sahelområdet och därefter vidare till andra länder längs kusten.
Nu strider islamister och halvmilitära styrkor mot varandra i de sköra staterna. Bönderna måste lämna sina åkrar och tvingas själva ty sig till mathjälp.
Ändå ser Bossard också möjligheter i den nya situationen.
”Länderna i Afrika måste nu ta ställning till om det är vettigt att importera vete. Skulle det vara möjligt att ersätta vetet med grödor som är åtminstone delvis lokala, såsom hirs och majs? Omständigheterna i Afrika är överlag strålande för jordbruk, bara kontinenten inte gång på gång översköljdes av konflikter och andra olyckor som väller in likt tsunamier.”
