En strategisk approach, reglering och utbildning samt utveckling av infrastruktur är avgörande för att utvecklingsländerna ska kunna maximera fördelarna och minimera riskerna med artificiell intelligens.
Under de senaste åren har AI-tekniken utvecklats avsevärt. Den förväntas ha en kraftig inverkan på såväl arbetsmarknaden som samhället i stort inom den närmaste framtiden. Även i utvecklingsländer kan AI-tekniken fungera som en viktig drivkraft för ekonomisk tillväxt genom att främja effektivitet och produktivitet inom många branscher.
Med hjälp av artificiell intelligens kan man till exempel öka skörden inom jordbruket och strömlinjeforma leveranskedjorna inom industrin. Dessutom kan artificiell intelligens bidra till att lösa sociala utmaningar i utvecklingsländerna genom att förbättra tillgången till hälso- och sjukvård samt kontrollera nyttjandet av miljön och naturresurserna.
AI-tekniken omfattar också utbildning. Med hjälp av den kan man erbjuda personifierade studiehelheter och genomföra utbildning på distans. Detta främjar jämlikhet inom utbildningen. Artificiell intelligens kan också effektivisera den offentliga förvaltningens funktioner genom att automatisera rutinuppgifter, förbättra utbudet av tjänster och stödja databaserat beslutsfattande. Artificiell intelligens kan användas för att bekämpa korruption, vilket främjar öppenhet och effektivitet i den offentliga förvaltningen.
Öppen teknologi är viktig för utvecklingsländerna, eftersom den gör det möjligt att utveckla utbildning, innovation och egen kompetens.
AI-tekniken har i stor utsträckning fokuserat på stora företag, i synnerhet när det gäller att skapa och använda stora språkmodeller. Därför är öppen teknologi viktig för utvecklingsländerna, eftersom den gör det möjligt att utveckla utbildning, innovation och egen kompetens. En enskild aktör behöver inte behärska allt från datalager till AI-acceleratorer. Det ger möjlighet att göra snabba försök och tillämpa teknik på ett smidigt sätt.
AI-TEKNIKEN är dock förknippad med flera utmaningar, bland annat när det gäller utvecklingen av en kompetensbas och know-how samt tillgången till och tillförlitligheten hos beräkningsinfrastruktur. Det är en angelägen etisk utmaning att säkerställa att algoritmerna är rättvisa, transparenta och säkra. Införande av artificiell intelligens kan också öka risken för cyberattacker och därför är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid informationssäkerheten.
Tekniken kan dessutom fördjupa den digitala klyftan och öka ojämlikheten mellan medborgarna. Artificiell intelligens förväntas ha en betydande inverkan på arbetsmarknadens struktur, eftersom många traditionella arbetsuppgifter kan försvinna eller förändras avsevärt i takt med att automatiseringen ökar.
Investeringarna påverkas också av hur den nya tekniken, till exempel artificiell intelligens, framskrider. Det är möjligt att största delen av investeringarna i artificiell intelligens koncentreras till industriländerna som redan har infrastruktur och kompetens för denna teknik. Det här kan leda till att klyftan mellan utvecklade ekonomier och tillväxtekonomier ökar.
En strategisk approach, reglering och utbildning samt utveckling av infrastruktur, såsom 5G-nät, är avgörande för att utvecklingsländerna ska kunna maximera fördelarna och minimera riskerna med artificiell intelligens.
Artificiell intelligens kan stöda FN:s mål för hållbar utveckling, men möjligheterna den medför ska integreras i utvecklingsländernas samhälleliga och ekonomiska kontext med eftertanke.
Skribenten är dekanus och professor i databehandlingsvetenskap vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.
