En grupp finska företag presenterade sina lösningar vid klimatkonferensen i Dubai, där ett exempel var ett protein som framställs av luft och el.
Världens mest hållbart producerade protein är ute på marknaden inom en nära framtid. Och bäst av allt är att det här bruna pulvret som man tillsätter i matprodukter kommer från Finland.
Det handlar om en matinnovation patentskyddad av uppstartsföretaget Solar Foods, som har väckt uppmärksamhet i medier och bland investerare.
Uppmärksamheten är inte så konstig, för proteinet som döpts till solein, produceras i praktiken av luft och el, utan varken odlingsjord eller produktionsdjur.
Solar Foods verkställande direktör Pasi Vainikka svarar i telefon en sen torsdagskväll i oktober. Företagets aktieemission, som siktar på en finansiering på minst 1,8 miljoner euro, har inletts dagen innan. Vi kommer överens om att göra intervjun efter helgen, på måndag.
Proteinet som döpts till solein, produceras i praktiken av luft och el, utan varken odlingsjord eller produktionsdjur.
På måndagen har emissionen redan resulterat i en rejäl pott, cirka 2,5 miljoner euro. Aktieemissionen avslutas om några veckor då dess maximibelopp på åtta miljoner euro har uppnåtts. Vainikka tar miljonerna med ro.
”Det viktigaste med emissionen är för oss att finländarna kan dra nytta av att vår fabrik kör i gång och av att vårt företag fick ett stort understöd.”
Vainikka syftar på det understöd på 34 miljoner euro som Business Finland beviljat för att företagets fabrik Factory 01 ska starta inom kort i Vanda. Det har kostat totalt 40 miljoner euro att bygga fabriken.
Företagsekonomin i fokus
Pasi Vainikka är ivrig över fabriken.
”Fabriken visar att produkten går att expandera till en kommersiell och industriell skala där vi kan producera tonvis med solein.”
Fabriken är en milstolpe för företaget men utgör bara början på den matrevolution som Solar Foods tar sikte på.
”Nu när vi övergår till den kommersiella fasen mäter man oss inte längre via potential utan synlig omsättning och ekonomisk lönsamhet. Och det är vad företaget kommer att satsa på härnäst.”
Singapore är det första landet som beviljat Solar Food tillstånd att marknadsföra solein som ett nytt livsmedel; där har man redan kunnat smaka på glass som framställts av solein, choklad och vegetabilisk olja. I byråkratin i Europeiska unionen och USA framskrider ansökningspappren däremot långsammare.
Det var singaporianska staten som bjöd in Vainikka att resa till FN:s klimatkonferens i Dubai, som började i slutet av november. Där deltog han i diskussioner om framtidens matproduktion.
Ett massivt kringevenemang har vuxit fram i början av FN:s klimatkonferens – en sorts global klimatmässa.
Global klimatmässa
Det var också många andra som satte kursen mot klimatkonferensen i Dubai. Arrangörerna väntade sig inte mindre än 70 000 deltagare.
FN:s årliga klimatkonferenser pågår i några veckor och intensifieras mot slutet. Ett massivt kringevenemang har vuxit fram i början av konferensen – en sorts global klimatmässa.
”Det är en enorm sammankomst för företag, forskare och investerare”, säger Tuuli Kaskinen, verkställande direktör för det finska klimatbusinessnätverket Climate Leadership Coalition (CLC).
På Dubaikonferensen byggde ett tjugotal finska företag för första gången en egen paviljong. Kaskinen ledde styrgruppen för paviljongprojektet och berättar att de finska firmorna förvånade sig över varför man inte haft en motsvarande paviljong redan tidigare.
”På det föregående mötet sa en medlem i vår delegation att vi ju måste få synlighet för vårt arbete. Här finns alla våra nuvarande och även potentiella kunder, för vilka vår teknologi skulle vara en intressant lösning.”
Ambition till fördel för finska företag
Huvudsaken vid klimatkonferensen är förhandlingarna. Forskarna, organisationerna och företagen som deltar i kringevenemanget vill dock att också deras röst hörs vid förhandlingsborden.
”Det hör även till paviljongens mål att stödja Finlands och EU:s förhandlare i deras arbete. Konferensen arrangeras för avtalens skull och för den reglering som skrivs in i dem, men det är också viktigt att den nordiska och finska industrin syns där med sina egna budskap”, säger Tuuli Kaskinen.
Företagens medverkan i klimatkonferenserna har också väckt kritik. Till exempel i mötet i Egypten i fjol deltog över 600 representanter för olje- och gasbolag.
Ville Lähde, forskare i miljöpolitik vid den tvärvetenskapliga forskningsenheten BIOS, berättar att Christina Figueres, som tidigare lett flera klimatkonferenser, nyligen blev frustrerad över fossilföretagens roll i förhandlingarna.
”Vi i Finland hoppas på en strikt och framsynt klimatpolitik.”
– Janne Peljo, EK
”Hon konstaterade att om de här företagen inte är konstruktiva och ute i genuint goda avsikter, borde de inte få vara med på konferensen över huvud taget.”
Men de goda avsikterna är genuina, betonade de finska företagen som reste till Dubai.
Till exempel företagen i CLC, som Kaskinen representerar, bildar 70 procent av Helsingforsbörsens marknadsvärde, och de ger sitt starka stöd för Parisavtalet från 2015 och 1,5-procentsmålet.
Finlands näringsliv EK har förbundit sig till samma mål.
”I världen hör de finska företagen till dem som har de renaste lösningarna. Ju snabbare vi avstår från fossil energi, desto bättre blir finländarnas konkurrensläge. Vi i Finland hoppas på en strikt och framsynt klimatpolitik”, säger EK:s ledande expert Janne Peljo.
Möjligheten störst i energiproduktion
Vilka företags klimatlösningar är det då som har störst framgång på världsmarknaden? Tuuli Kaskinen säger att den största förändringen sker i branscher med det största klimatavtrycket, det vill säga i energiproduktionen.
”Energiföretagen funderar inte över om de ska frångå fossil energi eller inte. Nu handlar det bara om hur snabbt de kan göra det.”
– Tuula Kaskinen, CLC
”I energiindustrin är förändringen också en självklarhet. Företagen funderar inte över om de ska frångå fossil energi eller inte. Nu handlar det bara om hur snabbt de kan göra det.”
Rysslands krig mot Ukraina, som bröt ut i februari 2022, har påskyndat bolagens nedtrappning av fossila bränslen, men det har också haft en avigsida. Kriget utlöste en energikris som har resulterat i rekordvinster för oljebolagen och har fått dem att ta timeout i sina klimatåtgärder.
Även finska Neste gjorde ett miljardresultat med sina oljeprodukter i fjol. Bolaget har dock från att ha varit råoljeproducent förvandlats till världens största tillverkare av förnybar diesel och har som mål att bli koldioxidneutralt fram till 2035. Neste utreder möjligheterna att helt avstå från oljeraffinering.
”Nuvarande ordningen är vansinnig”
Företagen för sin klimatkamp i två grupperingar.
En del har skapat sin framgång i den gamla världen, fria från klimatbekymmer. De avvaktar situationen i bakgrunden och lägger om sin verksamhet med varierande resultat. De som går i främsta ledet i kampen är företag, vars existens bygger på klimatåtgärder och den gröna omställningen.
Solar Foods har soleinet, med vilket man vill ut på världsmarknaden för proteinprodukter som är värd 2 000 miljarder euro. Företaget framhåller i sin kommunikation att dagens matproduktion står för en fjärdedel av alla växthusgasutsläpp som orsakas av människans verksamhet.
Det finska bolaget Betolar strävar i sin tur efter att minska andelen cement i betong i byggindustrin. Cement är till och med skadligare för klimatet än flygtrafiken. Betolar utvecklar framställningstekniker, där material från den lokala industrins sidoströmmar används i betongen.
”Den nuvarande ordningen är vansinnig. Någonstans kör man till soptippen material som kunde användas i byggande medan man i grannsocknen bryter kalksten som bränns, vilket frigör koldioxid i luften”, säger Betolars kommersiella direktör Ville Voipio.
Betolar försöker utöver Finland och Europa också få in foten i Mellanöstern och Asien. Verksamheten kretsar kring kompetens och teknologi.
”Vi har inga fabriker men vi har laboratorier och forskare på doktorsnivå”, berättar Voipio om företagets affärsverksamhet som baserar sig på forskning och licensiering.
Önskar tydlig signal
Solar Foods och Betolar har också stött på hinder på vägen. De har orsakat frustration eftersom det är bråttom med klimatåtgärderna.
I Singapore tog det ett år för Solar Foods att få tillstånd för soleinet som ett nytt livsmedel.
”På samma tid hann EU-myndigheterna inte ens läsa företagets tillståndsansökan”, säger Pasi Vainikka.
Betolar har i sin tur stött på byggnadsbestämmelser i olika länder som säger att betongen måste innehålla en viss andel cement – cement som eventuellt skulle förbjudas om det uppfanns nu.
”Har vi som mänsklighet råd med lagstiftning som hindrar att ny teknologi tas i bruk?” frågar Voipio.
”Har vi som mänsklighet råd med lagstiftning som hindrar att ny teknologi tas i bruk?”
– Ville Voipio, Betolar
Vainikka och Voipio förhåller sig ändå förhoppningsfullt till den internationella klimatpolitiken. Det behövs en stark signal från beslutsfattarna om att riktningen ska vara att vi lever i balans med naturen, säger Vainikka.
”Teknologin utvecklas fort och i fortsättningen kommer takten snarare att öka än mattas av. Beslutsfattarna måste hålla sig uppdaterade om möjligheterna.”
Voipio säger att lagstiftningen i många samhällen har möjliggjort lyckade gröna genombrott.
”På klimatmötet kan man dra upp riktlinjer, som sedan används som grund för lagstiftningen.”
Vaga framtidsutsikter
Om man vill bekämpa klimatförändringarna med hjälp av ekonomin, borde företagen vara förmögna till grön tillväxt. Brytningen borde ske mycket snabbt.
”Investeringstakten i fråga om rena lösningar saknar motstycke. Investeringarna har förvisso varit snabbare och större än någonsin, men ändå är de fortfarande otillräckliga i förhållande till Parisavtalets mål”, säger Janne Peljo på EK.
De vaga utsikterna på marknaden bådar inte gott för klimatet. Den höga inflationen och räntenivån hämmar framförallt gröna investeringar, vilket enligt Peljo tar sig uttryck i osäkerhet och framskjutna planer.
”Det är just därför som det behövs en stark signal från Dubaimötet om att staterna framskrider för högtryck i den gröna omställningen, trots utmaningarna som orsakas av geoplitiska spänningar och stigande levnadskostnader.”
Förstår man omfattningen?
Även Ville Lähde på BIOS påpekar att klimatpolitiken inte avancerar utan press från civilsamhället och de politiska beslutsfattarna. Problemets omfattning handlar inte om enskilda företag utan om systemnivå och infrastrukturer.
”Företagen är en viktig kanal, där det spelar en roll att de sätter press. Det går alltid att hitta tecken på hopp, men som helhet är samhällets ämnesomsättning inte på väg att vända tillräckligt fort.”
Enligt Lähde hänvisar man ofta till ett ekonomitänk när det gäller samhällets ansvar i hållbarhetsomställningar. Det heter att samhällena inte har råd med förändringarna, utan att deras uppgift är att bereda en god lagstiftning åt företagen, som sedan ser till de nödvändiga åtgärderna. Han anser att staterna borde ha en större koordinerande roll i klimatomställningen än de har i dag.
”Det här framträder nu då det brådskar med klimatåtgärderna och det samtidigt borde ske motsvarande förändringar på olika sektorer i samhället. Om omställningen genomförs på vanligt sätt och under förhållanden med inbördes konkurrens, går möjligheter sannolikt förlorade.”
Lähde anser att företagen har en positivare inställning till en strikt klimatpolitik än förut. Han tvivlar dock på att företagen verkligen förstår hur brådskande åtgärderna är och vilken storleksklass Finlands klimatmål har.
”Att vi verkligen strävar efter att vara koldioxidneutrala 2035 och att därefter dessutom bli koldioxidnegativa”.
Företagen accepterar en strikt klimatpolitik, så länge den är förutsägbar, säger Tuuli Kaskinen på CLC. Det här var också nätverkets budskap till regeringsförhandlarna i våras.
”Företagen måste veta åt vilket håll vi är på väg och med vilken fart. Därför är den ram som klimatlagen från 2022 sätter viktig för vårt företag. Det som är bra är att man också kommer att hålla fast vid ramen.”
Översättning från finska till svenska av Ditte Kronström.
