Text Seppo Suomela

På besök hos Dessana-stammen i Amazonas

Ursprungsfolken i Amazonas har under de senaste åren lidit av illegala guldgrävare och skogsskövlare som gjort intrång i deras områden och av den hälsokris som det lett till. Brasiliens regering har lovat en förändring.

Julisolen är gassande het i Amazonas regnskog i Brasilien. I den lilla byn Aldeia Cipia intill regnskogen är det lugnt. Tystnaden bryts av skränande aror.

”Jag harpunerade den här krokodilen för några veckor sedan”, berättar Francis Filho Prado Vaz, 39, stolt och placerar en krokodilskalle på bordet.

”Köttet har vi ätit upp, och nu tillverkar vi halsband av tänderna. De skyddar oss mot ormar, skorpioner och jaguarer när vi är ute och jagar.”

Mies esittelee krokotiilin kalloa.
”Halsband gjorda av krokodiltänder skyddar oss från ormar, skorpioner och jaguarer på våra jaktresor”, säger Francis Filho Prado Vaz. Foto: Seppo Suomela

I byn Aldeia Cipia bor tio familjer, sammanlagt 38 personer, som tillhör ursprungsfolket dessana. Francis pappa Domingos Savio Veloso Vaz, 64, är stamhövding. Familjerna kom till byn Aldeia Cipia för 24 år sedan från gränsen till Colombia 1 500 kilometer bort i jakt på bättre utkomst.

Dessana-folket använder sig fortfarande av traditionell läkekonst som i synnerhet bygger på örter och helande ceremonier och som överförs från far till son. Örter används särskilt för att behandla malaria och ormbett samt för att lindra smärtor hos gravida kvinnor.

”Vi ger oss aldrig ut på jakt utan anhako, en första hjälpen-ört mot ormbett”, berättar Domingos.

Det tar en timme för familjen att ta sig med snabbgående motorbåt till Manaus som är huvudstad i delstaten Amazonas. Även om miljonstaden och dess service inte är långt borta, erbjuder byn Aldeia Cipia ett lugnt liv omgivet av regnskogen.

Mobil klinik åker runt i regnskogen

Dessana-folket i Aldeia Cipia lever på ekoturism. Byn besöks dagligen av turister som kan bekanta sig med stammens liv och ritualer samt köpa souvenirer. Varje månad har de cirka 1 500 besökare.

Stammen får sin föda från fruktträd och genom att odla bland annat majs och maniok. Dessana-folket jagar fåglar, gnagare, tapirer och apor. Huvudnäringen får de dock från den närliggande floden Rio Negro som är rik på fisk.

Rollfördelningen är tydlig i familjerna: Männen fiskar och jagar, kvinnorna lagar mat, tar hand om barnen och tillverkar smycken av frön och fjädrar till försäljning.

Rollfördelningen är tydlig i familjerna: Männen fiskar och jagar, kvinnorna lagar mat, tar hand om barnen och tillverkar smycken av frön och fjädrar till försäljning.

Sinipunaiseen sulkapäähineeseen pukeutunut mies ampuu jousipysyllä kaulassaan krokotiilin hampaista tehty koru.
Francis Filho Prado Vaz jagar småvilt. Foto: Seppo Suomela

Stamhövdingen Domingos Savio Veloso Vaz shamankonster används för att behandla mindre besvär, medan man söker hjälp i Manaus för allvarliga sjukdomar. Varje månad besöks byn av en mobil klinik som erbjuder hälsokontroller, första hjälpen och vaccin.

Bland ursprungsfolken i Brasilien var coronadödligheten uppskattningsvis 16 procent och incidensen nästan sex gånger högre än bland majoritetsbefolkningen.

”Coronapandemin drabbade vår by hårt. Vi blev sjuka allihop, men lyckligtvis dog ingen. När coronavaccinationerna inleddes på klinikerna i Manaus erbjöds de till en början inte ursprungsfolken”, berättar Domingos.

Bland ursprungsfolken i Brasilien var coronadödligheten uppskattningsvis 16 procent och incidensen nästan sex gånger högre än bland majoritetsbefolkningen.

Livsstilssjukdomar plågar städerna

När de portugisiska kolonisatörerna anlände till Brasilien i början av 1500-talet levde uppskattningsvis tre miljoner människor i området. Under de första hundra åren dog nästan 90 procent av dem av sjukdomar som den vite mannen fört med sig, såsom mässling, smittkoppor, gula febern och influensa.

Många dog också i slaveri eller till följd av våld.

Enligt en folkräkning som genomfördes 2022 omfattar ursprungsfolken i Brasilien uppskattningsvis 1,7 miljoner personer. Ungefär hälften av dem bor i delstaten Amazonas.

Många stammar som flyttat till städerna lider nu av sjukdomar som beror på förändrade levnadsvanor och förändrad kost, såsom hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.

De psykiska problemen har ökat

I området Parque das Tribos i utkanten av Manaus bor över 2 500 personer som tillhör över 30 olika etniska grupper.

Värikkään graffitin edessä kaksi naista ja kaksi lasta istuvat tuoleilla varjossa.
Dagkliniken i utkanten av huvudstaden Manaus i delstaten Amazonas betjänar fler än 30 olika etniska grupper i bostadsområdet Parque das Tribos. Foto: Seppo Suomela

I centrum av området finns en klinik som producerar hälso- och socialvårdstjänster. På tisdagsmorgonen har en läkare och en socialassistent mottagning på kliniken. Den tältliknande öppna byggnaden fylls av kunder. En del har kommit för att lyssna på den dagliga hälsoföreläsningen. Väggarna i den asketiska byggnaden piggas upp av färggranna målningar med stammotiv.

Joiliane de Oliveira Trindade har arbetat som socialarbetare på kliniken i två år.

Våld mot kvinnor är ett allvarligt problem i Brasilien, även bland ursprungsfolken. Enligt Trindade har även psykiska problem blivit vanligare.

”Vi bedömer våra kunders livssituation och problem. Därefter informerar vi dem om olika tjänster och stöd, till exempel understödet Bolsa Família som barnfamiljer kan få”, berättar Trindade.

Våld mot kvinnor är ett allvarligt problem i Brasilien, även bland ursprungsfolken. Enligt Trindade har även psykiska problem blivit vanligare.

”Vi remitterar allt fler som tillhör ursprungsfolken och lider av depression, ångest och paniksyndrom till fortsatt vård. Många är tonåringar eller unga vuxna. En del av dem är självdestruktiva.”

Nainen kirjoittaa pöydän ääressä edessään toinen nainen selin kameraan.
Joiliane de Oliveira Trindade arbetar som socialarbetare på dagkliniken. Foto: Seppo Suomela

Familjekriser, våld i familjen och arbetslöshet leder till psykiska problem. Många som tillhör ursprungsfolken försörjer sina familjer genom tillfälliga jobb och lever i fattigdom.

Yanomami-folkets nödrop hördes till slut

Den politiska maktväxlingen i Brasilien i början av 2023 syns tydligt i de nya skyddsprogrammen för Amazonas regnskog som omfattar Brasilien, Colombia, Venezuela och Peru. President Lula da Silva har förbundit sig till att skydda regnskogarna i Amazonas och till internationellt klimatsamarbete.

I april 2023 hade avverkningarna av regnskogarna i Amazonas minskat med hela 68 procent jämfört med året innan. En viktig del av arbetet med att skydda regnskogarna handlar om att trygga ursprungsfolkens rättigheter.

Arbetet med att fördriva illegala guldgrävare har inletts och den federala polisen har inlett en utredning om folkmord på yanomami-folket.

Internationell media rapporterade om nödläget för yanomami-folket i delstaten Roraima i början av 2023. Hundratals personer i stammen, särskilt barn, led av allvarlig undernäring och infektionssjukdomar, till exempel malaria. Hundratals barn dog.

President Lula lyfte fram situationen bland yanomami-folket som en nationell prioritet och utlyste nödläge i regionen i januari 2023. Arbetet med att fördriva illegala guldgrävare har inletts och den federala polisen har inlett en utredning om folkmord på yanomami-folket.

Dessutom godkände presidenten i april 2023 inrättandet av ett skyddsområde eller territorium för sex ursprungsfolk i sex delstater.

Guldgrävare lämnade hjärnmalaria efter sig

Den internationella organisationen Läkare utan gränser arbetar särskilt med yanomami-folket i Brasilien.

Organisationens sydamerikanska samordnare Fabio Biolchini går igenom orsakerna till krisen i början av året.

”Yanomami-folkets problem förvärrades betydligt under den förra presidenten Jair Bolsonaros tid. Uppskattningsvis 30 000 illegala guldgrävare och regnskogsskövlare har trängt sig in i området under de senaste fyra åren. De skapade oreda i balansen i yanomami-folkets liv, utkomst och omgivning”, berättar Biolchini.

Kaivosmonttu ylhäältä kuvattuna.
Den brasilianska miljömyndighetens helikopter övervakar tömningen av den olagliga gruvan i området för urfolkstammen yanomami i delstaten Roraima i februari 2023. Foto: Edmar Barros/AP/LK

Guldgrävarna använde kvicksilver som rann ut i floderna. Det förorenade vattendragen och fisken, som är yanomami-folkets viktigaste proteinkälla.

”För att frigöra ett gram guld från andra metaller behövs 1,5 kilo kvicksilver”, berättar Biolchini.

Groparna som guldgrävarna lämnade efter sig fylldes med vatten och fungerade som reservoarer där myggor kunde fortplanta sig. Detta ledde till att den dödliga hjärnmalarian spred sig. Olaglig svedjebränning i regnskogen fick i sin tur luftvägsinfektionerna att öka.

”Dessutom utsattes yanomami-folket för våld, kvinnorna våldtogs och många var tvungna att fly från territoriet”, berättar Biolchini.

Läkare utan gränser inledde i juli ett projekt med målsättningen att utveckla tidig diagnostisering och snabb behandling av malaria på stammens område.

”Yanomami-folket hör till de mest sårbara folkgrupperna på jorden. Det är viktigt att bygga upp ett fungerande nätverk med primärvård i området och satsa på förebyggande verksamhet”, säger Biolchini.

”Vi måste förstå ursprungsfolkens språk, kultur och föreställningar för att kunna erbjuda behandlingsmetoder som de kan acceptera. Vi måste också vara ödmjuka och villiga att lära oss om deras tusentals år gamla behandlingsmetoder.”