Text Jukka Aronen

Världens gifter hör inte hemma i Afrika

Många företag söker sig till Afrika för där kan de förorena miljön utan skrupler. Det måste bli slut på det, säger den prisbelönta kenyanska miljöaktivisten Phyllis Omido.

Phyllis Omido, Europa återhämtar sig fortfarande av coronapandemin och i Ukraina är det krig. Borde man lägga miljöbekymren åt sidan för ett tag?

”Det finns många bekymmer i Europa nu, men pandemier och krig är övergående. Miljöproblemen påverkar däremot våra kommande generationer. Man måste ta hand om miljön också i dåliga tider.

”Industriländer – eller industrialiserade u-länder – kan utlokalisera sina miljöproblem till andra länder.”

Vi måste också komma ihåg att européerna är privilegierade när det gäller miljöfrågor. Industriländer – eller industrialiserade u-länder – kan utlokalisera sina miljöproblem till andra länder. Till exempel Indien skickade en fartygslast med radioaktivt avfall till Tanzania i december i fjol. Det är väldigt sorgligt. Andra länder borde inte pracka sina problem på Afrika.”

Kan ett företag som verkar i Afrika fritt smutsa ned omgivningen om det har goda kontakter och tillräckligt med pengar?

”Många utländska företag kommer till Afrika uttryckligen för att världsdelens länder har en så svag miljölagstiftning och ingen övervakning av att lagarna följs. Företagen löper en mycket liten risk att åka fast för miljöbrott.

Lyckligtvis har många lokala samhällen börjat försvara sig själva och tagit upp kampen mot företagen. Det här ser man nu i många länder i Afrika.”

Är inte övervakningen av lagarna möjlig först då staten har råd med det? Borde man inte först få fart på ekonomin?

”Det är svårt att få ekonomin att växa om andra länder använder de afrikanska länderna som soptippar. Enorma mängder plast och giftiga kemikalier dumpas i Afrika årligen.  Företagen tillverkar farliga produkter i Afrika. Hur är det möjligt för Afrika att ta sig ur fattigdomen i en sådan situation?

Hur kan man anta att medborgarna i de afrikanska länderna ska kunna skapa ekonomisk tillväxt om till exempel barnen drabbas av kvicksilverförgiftning som försämrar deras hälsa och intelligenskvot för resten av deras liv?

”Européerna har ett ansvar för Afrika. Deras företag kan inte komma hit på plundringståg.”

Européerna har ett ansvar för Afrika. Deras företag kan inte komma hit på plundringståg.”

Hur har de lokala samhällena och frivilligorganisationerna lyckats med sitt arbete för att förhindra miljöbrott?

”Kenya har en progressiv grundlag som ger möjlighet till åtal för miljöbrott. De lokala samhällena har kunnat ta grundlagen till hjälp.

Ett exempel är staden Lamu, där regeringen hade gett tre kinesiska statsföretag tillstånd att bygga ett massivt kolkraftverk i ett känsligt mangroveområde. Miljöaktivister lyckades stoppa projektet 2020.

De här segrarna har också en avigsida. Miljöaktivister har börjat utsättas för angrepp. I fjol dödades fem aktivister.”

Hur kändes det att man började kalla dig Östafrikas Erin Brockovitch?

”Jag visste inte vem det var, innan min bror köpte filmen som handlar om henne [en amerikansk miljöaktivist]. Jag och Erin har mycket gemensamt och jag är smickrad över jämförelsen. Med det är också bra att bli igenkänd som sig själv och inte via någon jämförelse.”

Phyllis Omido och Iiris Laisi: Miljön och dess försvarare i kris. Festivalen Världen i byn söndagen 29.5.2022 kl. 14.30–15.00. Du kan följa diskussionen i Tiivistämö (Gasverksgatan 1, 00580 Helsingfors) eller på nätet maailmakylassa.fi.


Phyllis Omido, 43

Arbete Chef för den kenyanska organisationen Center for Justice Governance and Environmental Action CJGEA

Karriär Arbetade i kenyanska industriföretag i över 15 år. Grundade CJGEA 2009. Tilldelades priset Goldman Environmental Prize, också kallat gröna nobelpriset, 2015

Utbildning Studier i företagsekonomi vid universitetet i Nairobi