Utan resultat inga pengar

Det resultatbaserade utvecklingsbiståndet intresserar, men stödformen är tillsvidare förknippad med många problem, säger utrikesministeriets utvecklingspolitiska rådgivare Jussi Karakoski.

Jussi Karakoski, kommer biståndet som betalas ut enligt resultat att öka?

”Under de senaste åren har Världsbanken tagit i bruk en alternativ finansieringsmodell, där en del av utvecklingssamarbetsmedlen binds till resultatindikatorer. Om resultatet uppnås betalas finansieringen ut till mottagaren. EU har redan i flera år tillämpat en finansiering i det allmänna budget- och sektorbudgetstödet som är bundet till regeringens verksamhet i mottagarlandet och till resultaten.

Finland har bundit sin finansiering till resultaten i utbildningssektorn i Nepal. I år inleder vi motsvarande arbete också i utbildningssektorn i Etiopien.”

Vilka resultat ska Etiopien uppnå för att få finansiering för utbildningsprojektet?

”I det arbete i utbildningssektorn som inleds i år betalas 430 av 40 miljoner utgående från resultaten. Finlands andel av det fyraåriga projektet är närmare 17 miljoner.

Det handlar om det tredje skedet i ett utvecklingsprogram för utbildningssektorn. I de tidigare skedena märkte vi att barnens skolgång ökade men deras inlärningsresultat förbättrades inte.

Finansieringen är bunden bland annat till ökad effektivitet av utbildningssystemet, jämställd undervisning och förbättrad kvalitet.

Finansieringen är bunden bland annat till ökad effektivitet av utbildningssystemet, jämställd undervisning och förbättrad kvalitet. Finansieringen styr Etiopien att utveckla sin skolsektor på lång sikt.”

Borde inte allt utvecklingssamarbete vara bundet till resultat?

”Det hör till vardagen att planera och styra utvecklingssamarbetet utgående från resultat, men resultatbaserad finansiering är något som vi bara övar oss på än. Det är svårt att planera resultatbundna program och ännu finns bara få forskningsresultat om finansieringsmodeller. Det är svårt att förutse alla samhällsförändringar i utvecklingsländerna, som kan påverka att resultaten uppnås.

Problemet är att säkerställa att programmet är flexibelt och innovativt, om man slår fast strikta resultatkrav på förhand. Jag tror dock att modellen är ett bra sätt att förbättra dialogen i utvecklingssamarbetet och att styra mottagaren att uppnå långvariga resultat. Det ger mottagaren ett starkt ekonomiskt incitament att arbeta mer resultatinriktat än nu.”

Hur påverkar resultatbaserad finansiering utvecklingssamarbetets innehåll?

”Om man vill ha resultat som är lätta att mäta finns det en risk för att vi bara finansierar lätta projekt i stabila länder med medelinkomstnivå.

Under de senaste åren har Finland i högre grad än tidigare inriktat sitt stöd till svåra förhållanden och bräckliga stater, såsom Afghanistan, Syrien, Somalia och Burma. Man måste kunna använda utvecklingsbistånd också till att stödja svåra regioner, där det går långsamt att uppnå resultat.

Möjligheterna för resultatbaserad finansiering är bäst i stora samfinansierade projekt, där många länder stöder ett omfattande, nationellt utvecklingsprogram till exempel i utbildnings- eller hälsovårdssektorn.”

JUSSI KARAKOSKI

ÅLDER: 50

ARBETE: Utvecklingspolitisk rådgivare vid avdelningen för Afrika och Mellanöstern

KARRIÄR: Undervisningsrådgivare vid utrikesministeriets utvecklingspolitiska avdelning, har dessutom arbetat på Utbildningsstyrelsen och i FN:s utvecklingsprogram UNDP UTBILDING: Agronomie- och forstmagister, Helsingfors universitet, doktorandstudier i pedagogik vid Tammerfors universitet

ÖVRIGT: Familjen består av fru och två tonåringar. Fritidsintressen är friluftsliv och kultur.

TEXT MINTTU-MAARIA PARTANEN

FOTO SAMULI SIIRALA

Skribenten är frilansjournalist.

Toukokuu 2/2018